Vad är nätkoncession?

Företag som vill ägna sig åt elöverföring måste ansöka om tillstånd (nätkoncession) för att få bedriva elnätsverksamhet. Ansökan om nätkoncession görs hos Energimarknadsinspektionen (Ei).

Tillståndsprövningen finns för att säkerställa att företag är lämpliga att driva elnätsverksamhet, och för att förhindra att elledningar byggs på ett sätt som skadar människor, djur och natur onödigt mycket. 

Tillstånd krävs för alla starkströmsledningar som har en spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för personer eller egendom. Detta inkluderar de 230-voltsledningar vi har i våra bostadshus. Däremot kan vissa elledningar byggas utan tillstånd. Detta kallas för icke koncessionspliktiga nät och förkortas IKN.

Det finns två typer av nätkoncession – nätkoncession för linje och nätkoncession för område.

Nätkoncession för linje

Nätkoncession för linje gäller för en enskild kraftledning med en bestämd sträckning och berör främst stamnät och regionnät. 

Stamnätet har huvudsakligen spänningsnivåerna 220 och 400 kilovolt (kV) medan regionnätets spänningsnivåer oftast ligger mellan 30 och 130 kV.
Regionnätet kopplar samman stamnätet med lokalnäten. Dessa har ännu lägre spänning (10 och 20 kV och ett lågspänningsnät på 400V).

De nätkoncessioner för linje som Ei utfärdar idag gäller oftast tills vidare.

En del äldre koncessioner omfattas av äldre regler och behöver omprövas för att få ett nytt tillstånd efter det att 40 år gått sedan koncessionen meddelades.

Nätkoncession för område

Nätkoncession för område berör elnätsverksamhet inom ett geografiskt område (lokalnät).

Företag som har nätkoncession för område behöver inte ansöka hos Ei om tillstånd för varje ledning som ska byggas. Dock ska man vara observant på andra gällande regler som exempelvis miljöbalkens regler om samråd, vilka innebär att man ändå måste få ett klartecken från länsstyrelsen innan ledningen får byggas. 

Nätkoncession för område är en ensamrätt att distribuera el till i princip alla kunder inom området. Idag finns det ungefär 300 nätkoncessioner för område i Sverige och dessa gäller tills vidare (tidigare förnyades de efter 25 år). Eftersom i stort sett hela Sveriges yta nu är täckt, är det ovanligt att någon ansöker om en ny nätkoncession för område.

Oftast behövs fler tillstånd utöver nätkoncessionen

Det är endast anläggningar för överföring av el som omfattas av kravet på nätkoncession. Anläggningar för produktion av el omfattas inte av tillståndet. När man har fått en nätkoncession kan det krävas att man ansöker om tillstånd hos andra myndigheter. Det kan till exempel handla om dispenser för naturreservat, artskydd och biotoppskyddande områden eller tillstånd för verksamhet i Natura 2000-områden.

Det som i princip alltid återstår att lösa innan ledningen kan byggas är frågan om markåtkomst. En nätkoncession ger inte nätägaren rätt att använda marken. Man måste som nätföretag använda sig av avtalsservitut eller ledningsrätt. Det är Lantmäteriet som är ansvarig myndighet för frågor om ledningsrätt och fastighetsfrågor.