Förnybarhetsdirektivet

Genom Förnybartdirektivet upprättas en gemensam ram för främjande av energi från förnybara energikällor. Det anger ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030

Unionens klimatneutralitetsmål kräver en rättvis energiomställning, en ökad energieffektivitet och betydligt högre andelar energi från förnybara energikällor i ett integrerat energisystem.

Direktivet innehåller därför bestämmelser om ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor, om egenanvändning av sådan el och användning av energi från förnybara energikällor inom värme- och kylsektorn och transportsektorn, om regionalt samarbete mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer, om ursprungsgarantier, om administrativa förfaranden och om information och utbildning. I direktivet fastställs dessutom hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

Under 2023 reviderades direktivet. Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna kartlägga områden som har potential för tillräcklig förnybar energiproduktion och energidistribution för att landet ska nå sin andel av EU:s gemensamma mål för förnybar energi till 2030.

Inom de kartlagda områdena ska sedan så kallade accelerationsområden pekas ut. Det innebär i korthet områden där förnybar energi får förenklade och snabbare tillståndsprocesser.