Elnäten i Sverige drivs som monopol och regleras av Ei. Det innebär att Ei beslutar om företagens intäktsramar, det vill säga hur höga totala avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under en fyraårsperiod. Intäktsramen ska täcka företagets kostnader och investeringar samt ge en rimlig avkastning på investerat kapital. Samtidigt ska regleringen säkerställa att de elnätsavgifter som kunderna får betala är skäliga.

Hösten 2018 beslutade regeringen om skärpta regler för tillsynsperioden 2020–2023. De nya reglerna innebär bland annat att flera bestämmelser preciserats när det gäller hur en rimlig avkastning ska beräknas, vilket påverkar nivån på vinsterna för elnätsföretagen. Fler anläggningskategorier och ändrade avskrivningstider är också nyheter. Ett mål med det nya regelverket är rimliga avgifter för Sveriges elnätskunder.

– Det är främst elnätsföretagens kapitalkostnader som påverkas av de nya reglerna. De senaste åren har kostnaderna för kapital gått ner kraftigt vilket gör att den tillåtna avkastningen sänks i besluten för de kommande fyra åren. Våra beslut kommer i praktiken att innebära lägre vinster för företagen, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei).

Intäktsramar på totalt 166 miljarder kronor

Nu har Ei fattat samtliga beslut inför tillsynsperioden 2020–2023 för de cirka 175 elnätsföretagen. Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 166 miljarder kronor (i 2018 års prisnivå) vilket är en minskning på ungefär 50–60 miljarder kronor jämfört med elnätsföretagens totala intäktsutrymme för perioden 2016–2019. Det finns dock möjlighet för elnätsföretagen att ta med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme.

Intäktsramarna ska täcka elnätsföretagens kapitalkostnader, påverkbara kostnader och opåverkbara kostnader. Jämfört med perioden 2016–2019 innebär besluten för perioden 2020–2023, totalt sett för alla elnätsföretag, att

  • kapitalkostnaderna minskar väsentligt,
  • påverkbara kostnader ökar marginellt utöver inflationen och
  • elnätsföretagens prognos för opåverkbara kostnader ökar relativt kraftigt.

Ökningen av opåverkbara kostnader är främst kopplad till att elnätsföretagen under perioden 2020–2023 prognosticerar ökade kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät. Utvecklingen av främst opåverkbara kostnader motverkar därför till viss del den minskning som sker av kapitalkostnader.

Att kapitalkostnaderna minskat väsentligt kan hänföras till de nya reglerna och ändrade marknadsförutsättningar. I besluten för perioden 2020–2023 har den tillåtna avkastningen (kalkylräntan) fastställts till 2,16 procent, realt före skatt. Det motsvarar 3,92 procent nominellt före skatt. Avkastningsnivån är väsentligt lägre än för perioden 2016–2019. Utöver det har även avskrivningstiderna justerats. Totalt har kapitalkostnaderna minskat från 80 miljarder kronor för perioden 2016–2019 (i 2014 års prisnivå) till knappt 61 miljarder kronor för perioden 2020–2023 (i 2018 års prisnivå), en total minskning med över 19 miljarder kronor.

Investeringarna i elnäten ökar

Elnätsföretagens planerade investeringar uppgår till cirka 14 miljarder kronor per år under perioden 2020–2023 och bedöms vara högre än den nivå som krävs för att löpande förnya elnäten med bibehållen genomsnittsålder. De planerade investeringarna för perioden 2020–2023 kommer innebära att genomsnittsåldern för anläggningarna i slutet av perioden kommer att vara omkring 26 år jämfört med dagens cirka 28 år.

– När det gäller planerade investeringar är det stora skillnader mellan elnätsföretagen, men en stor del av företagen ökar sina investeringar relativt kraftigt, säger Tony Rosten.

Förutom kapacitetsförstärkningar och löpande förnyelse av elnäten förklaras de ökade investeringarna av att nya elmätare kommer installeras till följd av nya funktionskrav för elmätare, som ska vara på plats senast den 1 januari 2025. Mätarbytena syns tydligt av investeringarna då de utgör 22 procent av det totala investeringsvärdet.

Elnätsföretagens effektivitet är till stor del oförändrad

I besluten om intäktsram ställer Ei krav på ökad effektivitet för elnätsföretagen när det gäller de löpande drifts- och underhållskostnaderna. Kraven på respektive elnätsföretag sätts individuellt. Resultaten av effektivitetsmätningarna visar att potentialen för effektiviseringar till stor del är oförändrad sedan föregående period och den genomsnittliga ineffektiviteten uppgår till 13 procent (12 procent för perioden 2016–2019).

Det är stora skillnader i effektivitet mellan elnätsföretagen som har nätkoncession för område (lokalnät). 41 lokalnät har klassats som fullt effektiva eller som ej jämförbara och har tillsammans med 49 andra lokalnät det lägsta effektiviseringskravet. Resterande bedöms ha en effektiviseringspotential på 15–30 procent och har fått årliga effektiviseringskrav mellan 1 och 1,82 procent.

Sänkta elnätsavgifter för många elnätskunder

Det nya regelverket bedöms leda till sänkta elnätsavgifter för många elnätskunder. Det kommer dock vara stora variationer där en del elnätskunder får räkna med högre avgifter framöver medan andra får sänkta elnätsavgifter.

Det går inte att säga hur avgifterna kommer att utvecklas i detalj för varje elnätsföretag. Det finns okända faktorer som påverkar utfallet för innevarande och kommande period, till exempel investeringar och opåverkbara kostnader. Därutöver är det upp till varje elnätsföretag att sätta sina avgifter utifrån de förutsättningar som regelverket medger.

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter begränsas kraftigt. Avgifternas utveckling kommer att skilja sig åt i stor utsträckning där en del kan höja avgifterna medan andra kommer att behöva sänka sina avgifter. Vi bedömer dock fortsatt att de elnätsföretag som har höjt mest tidigare, kommer att vara de som nu måste sänka avgifterna efter våra beslut, säger Tony Rosten.

De flesta besluten har överklagats

Ei fattade de första besluten om företagens intäktsramar för perioden 2020–2023 i juni och nu är besluten för samtliga elnätsföretag klara. Hittills har merparten av elnätsföretagen överklagat sina beslut men tiden för att överklaga har ännu inte gått ut för många företag. De flesta av elnätsföretagen har begärt anstånd med att utveckla grunderna för sitt överklagande till sista oktober 2019.

Nu är alla beslut om elnätsföretagens intäktsramar för åren 2020–2023 fattade

by , https://www.ei.se, 2019-10-29 05:28:39

Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) fattat samtliga beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2020–2023, det vill säga hur höga totala avgifter elnätsföretagen får ta ut av sina kunder de kommande fyra åren. Besluten baseras på det nya regelverk som regeringen slog fast hösten 2018.

Elnäten i Sverige drivs som monopol och regleras av Ei. Det innebär att Ei beslutar om företagens intäktsramar, det vill säga hur höga totala avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under en fyraårsperiod. Intäktsramen ska täcka företagets kostnader och investeringar samt ge en rimlig avkastning på investerat kapital. Samtidigt ska regleringen säkerställa att de elnätsavgifter som kunderna får betala är skäliga.

Hösten 2018 beslutade regeringen om skärpta regler för tillsynsperioden 2020–2023. De nya reglerna innebär bland annat att flera bestämmelser preciserats när det gäller hur en rimlig avkastning ska beräknas, vilket påverkar nivån på vinsterna för elnätsföretagen. Fler anläggningskategorier och ändrade avskrivningstider är också nyheter. Ett mål med det nya regelverket är rimliga avgifter för Sveriges elnätskunder.

– Det är främst elnätsföretagens kapitalkostnader som påverkas av de nya reglerna. De senaste åren har kostnaderna för kapital gått ner kraftigt vilket gör att den tillåtna avkastningen sänks i besluten för de kommande fyra åren. Våra beslut kommer i praktiken att innebära lägre vinster för företagen, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei).

Intäktsramar på totalt 166 miljarder kronor

Nu har Ei fattat samtliga beslut inför tillsynsperioden 2020–2023 för de cirka 175 elnätsföretagen. Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 166 miljarder kronor (i 2018 års prisnivå) vilket är en minskning på ungefär 50–60 miljarder kronor jämfört med elnätsföretagens totala intäktsutrymme för perioden 2016–2019. Det finns dock möjlighet för elnätsföretagen att ta med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme.

Intäktsramarna ska täcka elnätsföretagens kapitalkostnader, påverkbara kostnader och opåverkbara kostnader. Jämfört med perioden 2016–2019 innebär besluten för perioden 2020–2023, totalt sett för alla elnätsföretag, att

  • kapitalkostnaderna minskar väsentligt,
  • påverkbara kostnader ökar marginellt utöver inflationen och
  • elnätsföretagens prognos för opåverkbara kostnader ökar relativt kraftigt.

Ökningen av opåverkbara kostnader är främst kopplad till att elnätsföretagen under perioden 2020–2023 prognosticerar ökade kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät. Utvecklingen av främst opåverkbara kostnader motverkar därför till viss del den minskning som sker av kapitalkostnader.

Att kapitalkostnaderna minskat väsentligt kan hänföras till de nya reglerna och ändrade marknadsförutsättningar. I besluten för perioden 2020–2023 har den tillåtna avkastningen (kalkylräntan) fastställts till 2,16 procent, realt före skatt. Det motsvarar 3,92 procent nominellt före skatt. Avkastningsnivån är väsentligt lägre än för perioden 2016–2019. Utöver det har även avskrivningstiderna justerats. Totalt har kapitalkostnaderna minskat från 80 miljarder kronor för perioden 2016–2019 (i 2014 års prisnivå) till knappt 61 miljarder kronor för perioden 2020–2023 (i 2018 års prisnivå), en total minskning med över 19 miljarder kronor.

Investeringarna i elnäten ökar

Elnätsföretagens planerade investeringar uppgår till cirka 14 miljarder kronor per år under perioden 2020–2023 och bedöms vara högre än den nivå som krävs för att löpande förnya elnäten med bibehållen genomsnittsålder. De planerade investeringarna för perioden 2020–2023 kommer innebära att genomsnittsåldern för anläggningarna i slutet av perioden kommer att vara omkring 26 år jämfört med dagens cirka 28 år.

– När det gäller planerade investeringar är det stora skillnader mellan elnätsföretagen, men en stor del av företagen ökar sina investeringar relativt kraftigt, säger Tony Rosten.

Förutom kapacitetsförstärkningar och löpande förnyelse av elnäten förklaras de ökade investeringarna av att nya elmätare kommer installeras till följd av nya funktionskrav för elmätare, som ska vara på plats senast den 1 januari 2025. Mätarbytena syns tydligt av investeringarna då de utgör 22 procent av det totala investeringsvärdet.

Elnätsföretagens effektivitet är till stor del oförändrad

I besluten om intäktsram ställer Ei krav på ökad effektivitet för elnätsföretagen när det gäller de löpande drifts- och underhållskostnaderna. Kraven på respektive elnätsföretag sätts individuellt. Resultaten av effektivitetsmätningarna visar att potentialen för effektiviseringar till stor del är oförändrad sedan föregående period och den genomsnittliga ineffektiviteten uppgår till 13 procent (12 procent för perioden 2016–2019).

Det är stora skillnader i effektivitet mellan elnätsföretagen som har nätkoncession för område (lokalnät). 41 lokalnät har klassats som fullt effektiva eller som ej jämförbara och har tillsammans med 49 andra lokalnät det lägsta effektiviseringskravet. Resterande bedöms ha en effektiviseringspotential på 15–30 procent och har fått årliga effektiviseringskrav mellan 1 och 1,82 procent.

Sänkta elnätsavgifter för många elnätskunder

Det nya regelverket bedöms leda till sänkta elnätsavgifter för många elnätskunder. Det kommer dock vara stora variationer där en del elnätskunder får räkna med högre avgifter framöver medan andra får sänkta elnätsavgifter.

Det går inte att säga hur avgifterna kommer att utvecklas i detalj för varje elnätsföretag. Det finns okända faktorer som påverkar utfallet för innevarande och kommande period, till exempel investeringar och opåverkbara kostnader. Därutöver är det upp till varje elnätsföretag att sätta sina avgifter utifrån de förutsättningar som regelverket medger.

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter begränsas kraftigt. Avgifternas utveckling kommer att skilja sig åt i stor utsträckning där en del kan höja avgifterna medan andra kommer att behöva sänka sina avgifter. Vi bedömer dock fortsatt att de elnätsföretag som har höjt mest tidigare, kommer att vara de som nu måste sänka avgifterna efter våra beslut, säger Tony Rosten.

De flesta besluten har överklagats

Ei fattade de första besluten om företagens intäktsramar för perioden 2020–2023 i juni och nu är besluten för samtliga elnätsföretag klara. Hittills har merparten av elnätsföretagen överklagat sina beslut men tiden för att överklaga har ännu inte gått ut för många företag. De flesta av elnätsföretagen har begärt anstånd med att utveckla grunderna för sitt överklagande till sista oktober 2019.

Copyright 2020 Ei.se. All rights reserved. This material may not be published, broadcast, rewritten or redistributed.