Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym eller justera uppläsningshastighet.

Så här fungerar elmarknaden

Här kan du läsa om hur elmarknader och elhandel fungerar.

Konkurrenssättningen av elmarknaden har gett samtliga elanvändare (hushållskunder och företag) fler valmöjligheter. På dagens elmarknad påverkas kundernas kostnad av såväl grossistmarknadens funktion och konkurrensen på slutkundsmarknaden som tarifferna på det reglerade elnätet.

Utöver detta påverkas kostnaden av politiska beslut om skatter, avgifter, elcertifikatssystem och utsläppshandelssystem.

Handel med el

I Norden organiseras den fysiska handeln med el på marknadsplatsen Nord Pool Spot. Där ingår Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Börsen bildades 1993 i Norge och ägs av medlemsländernas stamnätsoperatörer. Stamnätsoperatör i Sverige är Svenska kraftnät.

För Sveriges del startade börshandeln när den svenska elmarknaden omreglerades år 1996.

Aktörerna som handlar el är:

  • elproducenter
  • stora elanvändare
  • elhandlare

Om du vill veta mer om vilka aktörer det finns på energimarknaden finns en sammanfattning här.

Handeln sker huvudsakligen på Nasdaq

Den finansiella handeln för den nordiska elmarknaden sker huvudsakligen på Nasdaq Commodities. Där handlas långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter för dagar, veckor, månader, kvartal och år. På Nasdaq sker även handel med utsläppsrätter för koldioxid. Det finns även andra börser, som tyska EEX, som handlar med kontrakt för den nordiska elmarknaden. Dessutom handlas en stor mängd kontrakt via mäklare.

Börshandeln

På Nord Pool sätts marknadspriser i balans mellan utbud och efterfrågan. Köpbuden från elanvändarna matchas mot producenternas säljbud genom ett auktionsförfarande.

På börsen fastställs det gemensamma systempriset liksom spotpriserna i de individuella elområdena ett dygn i förväg för varje timme det kommande dygnet på Elspot.

Varje morgon fram till kl. 12:00 lämnar aktörerna sina order för dagen efter. Varje bud specificerar den volymen (MWh/h) som aktören är villig att köpa eller sälja vid en specifik prisnivå (EUR/MWh) för varje enskild timme. Klockan 13:00 varje dag publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.

Eftersom buden lämnas dagen innan leverans kallas spotmarknaden för en "dagen-föremarknad". I tillägg till spotmarknaden finns en justeringsmarknad för handeln av kontrakt fram till en timme innan leveranstimmen, en så kallad "intradags- marknad". Denna balansmarknad kallas Elbas och är också organiserad av Nord Pool. Elbas finns eftersom aktörerna kan ha behov av att justera kontrakten som de ingått i elspotmarknaden efter hur produktions- eller användningssituationen förändras under leveransdagen.

Ungefär 85 procent av all el som förbrukas i Norden handlas på Nord Pool. Handeln med el övervakas av tillsynsmyndigheterna i respektive land. Börsplatserna övervakas också av tillsynsmyndigheterna.

Dessutom finns krav på börsplatserna att ha övervakningsfunktioner. EU:s direktiv REMIT reglerar handeln med el för att förhindra marknadsmanipulation och insiderhandel. Transparensförordningen bidrar till att marknadsinformation görs tillgänglig för alla aktörer på marknaden. Mer om marknadsövervakning

Fler elbörser

2015 trädde ett nytt regelverk i kraft som bland annat möjliggör för elbörser att konkurrera i hela Europa. Mer om elbörsverksamhet.

Elmarknadens organisation

Det finns två flöden, ett fysiskt och ett ekonomiskt.

  • Det fysiska flödet, det vill säga elleveransen går från producenten via elnätet till kunden.
  • Det ekonomiska flödet går från kunden till producenten via elhandlare och elbörsen, elnätsföretaget får också betalt för elnätsleveransen.

Skatter och subventioner

Skatter och subventioner har en stor inverkan på det elpris som Sveriges elkunder betalar.

För en elkonsument som förbrukar runt 20 000 kWh/år (cirka en genomsnittlig villakund) utgör moms och energiskatt på el 43 procent av den totala kostnaden för elhandel. För företag i tjänstesektorn är energiskatten på el lika som för konsumenter. Företag i tillverkningsindustrin har ofta en lägre energiskatt på el på grund av deras position som internationellt konkurrensutsatta företag.

Skatter på produktion ökar produktionskostnaderna och sänker lönsamheten för det produktionsslag som påverkas. På motsvarande sätt sänker subventioner produktionskostnaderna och ökar lönsamheten för de produktionsslag som får subventionerna.

Elcertifikat - incitament att bygga förnybar elproduktion

Elcertifikatsystemet är ett exempel på subvention som ger incitament att bygga förnybar elproduktion, vilket har inneburit stor tillförsel av vindkraft.

Elcertifikatsystemet finansieras genom kvotplikt på elanvändarna. För elanvändarna innebär därmed elcertifikatssystemet en tillkommande kostnad. Samtidigt ökar utbudet av ny produktion med låg rörlig kostnad, vilket medför att priserna på grossistenergimarknaderna pressas nedåt, särskilt vid blåsigt väder. För detaljerad information om elcertifikatsystemet läs på Energimyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Som kund ska du få information om ursprunget

Alla elhandelsföretag är skyldiga enligt lag att redovisa ursprunget för företagets totala elförsäljningen, om det till exempel är specifik el producerad från vind eller vatten, eller om det är el hänförlig till den så kallade residualmixen. Här kan du läsa mer om ursprungsmärkning av el.

Så här sätts elpriset

Elpriset sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.

Produktionsanläggningar med lägst produktionskostnader används först för att möta efterfrågan. Sedan tas dyrare anläggningar in i den mån de behövs.

Producenternas utbud matchas mot kundernas efterfrågan

Det pris du betalar för din el om du handlar el till rörligt pris är det pris som råder när det är balans mellan utbud och efterfrågan.

För varje timme under dygnet matchas efterfrågebuden mot elproducenternas säljbud genom ett auktionsförfarande.

Utifrån aktörernas sammanlagda köp- och säljbud sammanställs en utbudskurva och en efterfrågekurva för varje enskild timme under det kommande dygnet.

De produktionsanläggningar med lägst rörlig kostnad är de som används först. I den mån det behövs, antas därefter bud från dyrare produktionsanläggningar för att elproduktionen ska motsvara efterfrågan.

Stora skillnader i produktionskostnader

Figuren nedan illustrerar hur elanvändarnas efterfrågan möter elproducenternas utbud.

Illustrationen visa hur elpriset sätts. Informationen finns också som text på webbsidan.

Illustrationen visar synliga trappsteg på producenternas utbudskurva som representerar de olika produktionsanläggningarnas rörliga produktionskostnader.

Rörliga kostnader vid elproduktion består av exempelvis bränslekostnader och produktionsskatter och skiljer sig väsentligt åt mellan de olika produktionsslagen. Vindkraft och vattenkraft har låga rörliga kostnader medan kol- och oljebaserad elproduktion har mycket höga rörliga kostnader. Vattenkraft som har magasin kan prissättas högre än rörlig kostnad genom att vattnet kan sparas till att användas när priset är högre.

Utbudet på den nordiska elmarknaden utgörs av vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och övrig värmekraft. I normala fall utgör vattenkraften ungefär hälften av den totala elproduktions­kapaciteten i Norden medan kärnkraften utgör cirka en fjärdedel och vindkraften ungefär en tiondel.

Resten av elproduktionen består av övrig värmekraft vilken främst baseras på biobränsle men också på kol, gas, och olja.

Mesta elen produceras i norr men elkonsumtionen är störst i söder

I Sverige finns hundratals elproducenter varav de fyra största står för drygt 70 procent av den el som produceras. Merparten av den el som produceras i Sverige produceras i landets norra delar medan merparten av elkonsumtionen finns i de södra delarna.

Flaskhalsar i elnätet

På grund av tekniska förhållanden uppstår ibland begränsningar i möjligheten att överföra el mellan landets olika delar och till andra länder. Överföringsbegränsningar i elnätet brukar benämnas flaskhalsar. Eftersom det alltid kommer att finnas flaskhalsar och på grund av att utbud och efterfrågan av el alltid måste vara i balans behövs metoder för att hantera situationer då flaskhalsar uppstår.

Indelningen i elområden är en av de två tillåtna metoderna för att hantera flaskhalsar inom EU. Den andra metoden är mothandel.

Utöver att hantera flaskhalsar bidrar indelningen i elområden också till att med hjälp av prissignaler, i viss mån styra lokaliseringen av ny elproduktion och konsumtion samt att styra förstärkningar av stamnätet. Här kan du läsa mer om elområden.

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL