Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2023-03-26 01:35:40

Så här fungerar elmarknaden

Här får du veta mer om hur elmarknader och elhandel fungerar. Vi beskriver översiktligt handel med så kallade grossistenergiprodukter.

Elmarknadernas utveckling

Den europeiska inre marknaden för el har integrerats stegvis. Den svenska elmarknaden omreglerades 1996 och då skiljdes handel med el åt från överföring av el. Handel med el konkurrensutsattes och elnäten drivs som reglerade monopol. Sedan dess har överföringsnäten successivt byggts ut från Sverige till grannländer och till kontinenten. Sammanlänkningen med andra länder och då i förlängningen med resten av Europa möjliggör ökad elöverföring och handel över gränserna.

Överföring av el är fortfarande en reglerad marknad. Affärsverket svenska kraftnät (Svk) är ansvarig för att driften och utvecklingen av transmissionsnätet i Sverige, och ser till att det finns en ständig balans mellan elförbrukning och elproduktion.

Elområde

I Sverige har vi sedan 2011 fyra elområden, med SE1 i norr och SE4 i söder. Dessa elområden skapades utefter de strukturella flaskhalsar som fanns på transmissionsnätet vid tidpunkten för indelningen. Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka och bygga ut nätet och var i landet det finns behov av en ökad elproduktion. Här kan du läsa mer om elområde på vår webbplats.

Illustration som visar karta över Sverige och att Svergie består av fyra elområden och ungefär var gränserna går. Elområde  SE1 Luleå har oftast överskott på el, elområde SE 2 Sundsvall oftast överskott på el, elområde SE 3 Stockholm oftast underskott på el, elområde SE 4 Malmö oftast underskott på el.

Svenska kraftnät har fått i uppdrag av ACER att göra en elområdesöversyn och ge förslag på att ändra eller behålla befintliga elområden. EU:s regelverk styr hur genomförandet av översynen ska gå till och processen kräver samordning på flera nivåer. Arbete drivs samtidigt på europeisk, nordisk och svensk nivå. Det är regeringen som sedan beslutar om en ny indelning i Sverige.

På Svenska kraftnäts webbplats kan du läsa mer om elområdesöversynen Länk till annan webbplats.

Nominerade elmarknadsoperatörer

2015 trädde ett nytt regelverk i kraft som bland annat möjliggör för elbörser att konkurrera i hela Europa. Ett företag som vill erbjuda sina tjänster på den europeiska dagen före- och intradagsmarknaden måste vara utnämnd till nominerad elmarknads­operatör (NEMO) och kontinuerligt leva upp till kriterierna som finns för dessa.

I Sverige finns flera NEMOs, en fullständig lista finns här: NEMOs: Nominated Electricity Market Operators Länk till annan webbplats. (engelska)

Mer information om elbörsverksamhet på vår webbplats

Flera olika delmarknader för handel med el

Elmarknaden består av flera delmarknader:

  • Prissäkringsmarknad (finansiell handel)
  • Dagenföremarknad
  • Intradagsmarknad
  • Balansmarknad
Illustration som visar elhandelssystemet och att elmarknaden består av flera delmarknader som prissäkringsmarknad, dagenföremarknad, intradagsmarknad och balansmarknad.

Prissäkringsmarknad (finansiell handel)

Vid handel med el finns det behov för marknadens aktörer att hantera de ekonomiska riskerna som det medför att priser varierar såväl över tid som mellan olika elområden.

Den finansiella handeln för den nordiska elmarknaden sker huvudsakligen på Nasdaq Commodities. Där handlas långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter för dagar, veckor, månader, kvartal och år. På Nasdaq sker även handel med utsläppsrätter för koldioxid. Det finns även andra börser, som tyska EEX, som handlar med kontrakt för den nordiska elmarknaden.

Dessutom handlas många kontrakt bilateralt eller via mäklare som agerar som mellanhand mellan aktören och börsen.

Dagenföremarknaden

På börserna sätts marknadspriser i balans mellan utbud och efterfrågan. Köpbuden matchas mot säljbud genom ett auktionsförfarande som sker anonymt. På börserna fastställs det gemensamma systempriset liksom timpriserna (spotpriserna, beräknas aggregerat för samtliga börser) i de individuella elområdena ett dygn i förväg för varje timme det kommande dygnet.

Systempriset används som referenspris för den finansiella elhandeln och beräknas som om det inte fanns några överföringsbegränsningar mellan elområdena. Priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.

Intradagsmarknaden

Intradagsmarknaden är en fysisk justeringsmarknad för kontinuerlig handel av timkontrakt. Det kan finnas aktörer som har behov att justera kontrakten som de ingått på dagen före-marknaden efter hur produktions- eller användningssituationen förändras under leveransdagen.

Intradagsmarknaden ger aktörerna möjlighet att handla sig i balans fram till en timme före drifttimmen. Exempelvis kan temperaturen ha avvikit från den prognostiserade, vilket påverkar uppvärmningsbehovet och därmed förbrukningen.

Intradagsmarknaden används främst av balansansvariga, det vill säga de företag som åtagit sig att ta den ekonomiska risken för obalanser på marknaden, även om det inte är ett krav att vara balansansvarig för att få delta på intradagsmarknaden.

Balansmarknaden

Balansmarknaden kallas sammantaget de marknader där Svenska kraftnät och övriga transmissionsnätsoperatörer i Europa kan köpa olika typer av frekvensreglerande stödtjänster av marknadsaktörerna för att uppfylla sitt systemansvar.

Svenska kraftnät ansvarar inom ramen för sitt systemansvar för att det vid varje tidpunkt är balans mellan produktion och förbrukning i det svenska elsystemet.

Hur väl balansen hålls kan avläsas av frekvensen i systemet, som ska hållas stabil vid 50 Hz. Det finns både manuella och automatiska reserver på balansmarknaden. Så kallade manuella reserver konkurrerar med varandra på den samnordiska reglerkraftmarknaden.

Bilateral handel

Det är möjligt att handla utanför börserna vilket sker genom bilaterala kontrakt. Ofta är det avtal mellan producent och elhandlare.

Mer om prissättningen på dagenföremarknaden

I Europa har vi en integrerad elmarknad där marknadspriser sätts i balans mellan utbud och efterfrågan över alla de sammanlänkade elområdena. Priset sätts på ett sätt så att flöden över områdesgränser iakttas och den tillgängliga produktions- och överföringskapaciteten nyttjas på bästa sätt.

På börserna sätts elpriset på dagen före-marknaden i balans mellan utbud och efterfrågan. Köpbuden från elanvändarna matchas mot producenternas säljbud genom ett anonymt auktionsförfarande. Allt detta sköts via en EU-gemensam algoritm som kallas för Euphemia.

Varje morgon fram till kl. 12:00 lämnar aktörerna sina order för dagen efter. Varje bud specificerar volymen som aktören är villig att köpa eller sälja vid en specifik prisnivå (EUR/MWh) för varje enskild timme. Strax före kl. 13:00 varje dag publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.

Priset bestäms likt på de flesta andra råvarumarknader utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan (marginalprissättning). För varje timme under dygnet matchas efterfrågebuden mot elproducenternas säljbud genom ett auktionsförfarande.

Utifrån aktörernas sammanlagda köp- och säljbud sammanställs en utbudskurva och en efterfrågekurva för varje enskild timme under det kommande dygnet. De produktionsanläggningar med lägst rörlig kostnad används först. I den mån det behövs, antas därefter bud från dyrare produktionsanläggningar för att elproduktionen ska möta efterfrågan.

Rörliga kostnader vid elproduktion består av exempelvis bränslekostnader och produktionsskatter och skiljer sig väsentligt åt mellan de olika produktionsslagen. Vindkraft och vattenkraft har låga rörliga kostnader medan kol- och oljebaserad elproduktion har mycket höga rörliga kostnader.

Illustrationen visar trappsteg på producenternas utbudskurva som representerar de olika produktionsanläggningarnas rörliga produktionskostnader. Rörliga kostnader vi elproduktion består exempelvis av bränslekostnader och produktionsskatter och skiljer sig väsentligt mellan de olika produktionsslagen vindkraft, vattenkraft, kraftvärme (industri), kärnkraft, kraftfvärme (fjärrvärme).

Illustrationen ovan visar trappsteg på producenternas utbudskurva som representerar de olika produktions­anläggningarnas rörliga produktionskostnader.

Rörliga kostnader vid elproduktion består av exempelvis bränslekostnader och produktionsskatter och skiljer sig väsentligt åt mellan de olika produktionsslagen.

Vindkraft och vattenkraft har låga rörliga kostnader medan kol- och oljebaserad elproduktion har mycket höga rörliga kostnader.

Vattenkraft som har magasin kan prissättas högre än rörlig kostnad genom att vattnet kan sparas till att användas när priset är högre.

Utbudet på den nordiska elmarknaden utgörs av vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och övrig värmekraft.

I normala fall utgör vattenkraften ungefär hälften av den totala elproduktions­kapaciteten i Norden medan kärnkraften utgör cirka en fjärdedel och vindkraften ungefär en tiondel. Resten av elproduktionen består av övrig värmekraft vilken främst baseras på biobränsle men också på kol, gas, och olja.

Här kan du läsa mer om vad som påverkar elpriset.

Överföringsbegränsningar

Överföringsbegränsningar innebär att det inte finns tillräckligt med kapacitet i elledningarna för att transportera den el som marknaden efterfrågar. När det uppkommer överföringsbegränsningar mellan elområden kommer elpriset skilja sig åt mellan dessa. Flera elområden kan ha samma pris och det uppstår när elen kan flöda fritt utan överföringsbegränsningar. Elpriset är normalt sett lägre i områden där det finns många produktionsanläggningar och förbrukningen inte är så hög, och vice versa.

Energimarknadsinspektionens (Ei) roll på elmarknaden

Ei är en expert- och tillsynsmyndighet som arbetar för välfungerande energimarknader, bland annat genom regelutveckling, tillsyn, prövning och tillstånd. Vi jobbar även med att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel.

Mer information om elmarknaden

Om elmarknaden på Svenska kraftnäts webbplats Länk till annan webbplats.

Om elhandel och elmarknad på Energiföretagen Sveriges webbplats Länk till annan webbplats.

Energimarknadsinspektionen gör en veckovis kortare sammanfattning av läget på elmarknaden som du också kan välja att prenumerera på.

Läs mer på vår webbplats - Läget på elmarknaden

Energimyndigheten gör en månadsvis längre sammanfattning av läget på elmarknaden.

Läs mer på Energimyndighetens webbplats - Nuläget på elmarknaden Länk till annan webbplats.

Svenska kraftnäts sida kontrollrummet har information om balansering, elmarknaden, produktion och förbrukning.

Läs mer på Svenska kraftnäts webbplats - Kontrollrummet Länk till annan webbplats.

Hos Nord Pool kan du ta del av morgondagens elpriser (publiceras efter klockan 13.00). Skatt och moms är inte inräknat i priset.

Läs mer på Nord Pools webbplats - Market data Länk till annan webbplats.

Statistiska Centralbyrån tillhandahåller statistik om energi.

Läs mer på Statistiska Centralbyråns (SCB) webbplats - Energi Länk till annan webbplats.

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL