Med en nätkoncession enligt ellagen (1997:857) följer ett antal skyldigheter som är bra att känna till. Vi har därför sammanställt de mest grundläggande här.

Som nätföretag ansvarar man för drift och underhåll, och vid behov utbyggnad, av sitt ledningsnät, i tillämpliga fall även för anslutningen till andra ledningsnät. Man ansvarar också för att ledningsnätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.

Krav på nätkoncession och undantag från kravet

Utgångspunkten i ellagen är att alla starkströmsledningar kräver nätkoncession, det vill säga tillstånd av Energimarknadsinspektionen (Ei). Starkströmsledningar är alla elledningar med en spänning över några tiotals volt. En vanlig 230 V ledning, som finns i alla svenska hem, är en starkströmsledning.

Förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen, IKN-förordningen, är den författning som gör att till exempel vanliga ledningar i hemmen trots det inte kräver nätkoncession. IKN-förordningen innehåller också undantag för en del andra elledningar och elnät.

Undantagen i IKN-förordningen gäller automatiskt, men det går att ansöka hos Ei om ett bindande besked där Ei avgör om en elledning eller ett elnät omfattas av undantag från kravet på nätkoncession.
Här hittar du mer information om undantag från kravet på nätkoncession

Avgränsning av nätverksamhet

En juridisk person som bedriver nätverksamhet, det vill säga har nätkoncession, får som huvudregel inte bedriva produktion av eller handel med el. Nätföretag som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst 100 000 elanvändare ska till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med el. Nätverksamhet ska dessutom redovisas skild från annan verksamhet.

Mer om de krav som ställs på att avgränsa och redovisa nätverksamheten finns att läsa i
3 kap. ellagen.

Anslutningsskyldighet

Den som har nätkoncession är som huvudregel skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen. Anslutningsskyldigheten gäller för alla typer av elektriska anläggningar, exempelvis hushållsanslutningar, industrianslutningar och anslutning av produktionsanläggningar.

Tvister om nätkoncessionsinnehavarens anslutningsskyldighet prövas av Ei. Utöver anslutningsskyldigheten kan vi på Ei också pröva skäligheten i de villkor som nätföretaget utformar för enskilda anslutningar. Detta sker efter en begäran om prövning från kunden. En sådan prövningsbegäran ska ha kommit in till Ei senast två år efter att den som har nätkoncessionen lämnat sitt skriftliga ställningstagande om villkoren för anslutningen till kunden. I 3 kap. 6–8 §§ ellagen kan du läsa mer om anslutningsskyldigheten.

Skyldighet att överföra el

Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning. Överföringen av el ska vara av god kvalitet. Nätföretag är också skyldiga att avhjälpa brister i överföringen. I 3 kap. 9–9 e §§ ellagen kan du läsa mer om krav på överföringen av el.

Intäktsram

Alla som har nätkoncession är också skyldiga att lämna ett förslag till intäktsram till Ei. En intäktsram anger de intäkter som en nätkoncessionsinnehavare högst får ta ut under en så kallad tillsynsperiod. En tillsynsperiod ska vara fyra kalenderår om det inte finns särskilda skäl för en annan period. Ett förslag till intäktsram ska lämnas senast nio månader innan tillsynsperioden börjar.

För nya nätföretag som tillkommer under den fyraåriga tillsynsperioden är det möjligt att fastställa en tillsynsperiod som inte sammanfaller med kalenderår och som inte är fyra år.

Mer om intäktsramar finns i 5 kap. ellagen.