För att kunna bedöma en lednings påverkan på naturmiljön och djurlivet behövs en bra beskrivning av vilka naturvärden och djur som finns i området. För att ta reda på hur exempelvis olika arter kan komma att påverkas av en kraftledning kan man behöva göra en naturvärdesinventering. Den kunskap som hämtas in ska ligga till grund för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

En naturvärdesinventering ska ge en bild av det område som ska exploateras. Ibland kan man använda kunskap som redan finns. I vissa fall kan man inhämta kunskapen genom en förstudie (skrivbordsstudie), och ibland kan man behöva göra en inventering på plats för att beskriva de direkta och indirekta effekterna den planerade ledningen kan ha på den omgivande miljön. Det finns även olika tillägg som till exempel fördjupad artinventering.

Behovet och omfattningen av en naturvärdesinventering behöver fastställas i ett tidigt skede i processen.

Standard för naturvärdesinventering

Swedish Standards Institute har tagit fram en standard för naturvärdesinventering (Svensk standard för Naturvärdesinventering SS 199000:2014) och en kompletterande teknisk rapport (SIS-TR 199001:2014). I dessa kan man få vägledning om vilken ambitionsnivå på inventeringen som är lämplig för den typ av landskap man ska inventera. Standarden beskriver hur en naturvärdesinventering ska genomföras, hur de funna värdena ska bedömas och hur resultat ska redovisas. Den tekniska rapporten tar bland annat upp tidpunkt för genomförande av inventeringen samt olika tillägg såsom fördjupad artinventering.

Naturvärdesinventering i fält

I vissa fall gör Ei bedömningen att ett nätföretag som ansöker om tillstånd för en kraftledning behöver komplettera ansökan med en naturvärdesinventering i fält.

För att bedöma om en naturvärdesinventering i fält behövs tar vi på Ei hänsyn till olika faktorer. Exempel på faktorer är ledningens längd, hur stor andel av sträckan som löper i obruten terräng, om ledningen följer befintlig infrastruktur och om den passerar genom känsliga miljöer. Även länsstyrelsens beslut om ledningens miljöpåverkan kan väga in i Ei:s bedömning. En inventering i fält ska vara genomför under rätt tid på året.

När en ledning planeras i obruten terräng och länsstyrelsen bedömt att ledningen medför betydande miljöpåverkan (BMP) bör en naturvärdesinventering i fält genomföras.

När en ledning till stor del ska gå parallellt med befintlig ledning och en förstudie kan visa att det saknas högre naturvärden i området kan det vara tillräckligt med en naturvärdesinventering på förstudienivå.

Om man som sökande bedömer att en inventering i fält inte krävs bör man motivera varför.

Fågelinventering

För att bedöma hur fåglar och deras livsmiljö kan komma att påverkas av ledningen och ledningsbygget, behöver vi på Ei ha en beskrivning av de fågelarter som finns i området samt hur fåglarna använder området. En sådan beskrivning kan exempelvis innehålla uppgifter om flyttleder, födosöksområden och avstånd till boplatser.

I vissa fall kan inventering av fågellivet behöva göras i fält längs med ledningens hela sträckning. Ei behöver också en beskrivning av de eventuella skyddsåtgärder som behövs för att minska risken att fåglar dör eller skadas av ledningen. Exempel på skyddsåtgärder kan vara att man sätter upp hindermarkering på ledningen. I vissa fall kan det krävas att ledningens dragning justeras för att inte gå för nära en identifierad boplats.

Viktigt att få med i miljökonsekvensbeskrivningen

Det är viktigt att resultatet från en eventuell naturvärdesinventering och fågelinventering arbetas in i MKB:n. En analys av ledningens påverkan utifrån den utredning och bedömning som gjorts i inventeringen ska redovisas i MKB:n.

Projektets förenlighet med artskyddförordningen ska beskrivas. En sådan beskrivning bör innehålla svar på om arternas bevarandestatus kan påverkas och om särskilda skyddsåtgärder krävs för att skydda arter från negativ påverkan.

Här hittar du mer information

Länk till Swedac:s information om naturvärdesinventering

Länk till Swedish Standards Institutes information