Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2024-03-19 04:37:32

Naturvärdesinventering och fågelinventering

För att Energimarknadsinspektionen (Ei) ska kunna bedöma hur en ledning påverkar naturmiljö och djurliv behöver ni ta fram en beskrivning av vilka naturvärden och arter som finns i området.

Naturmiljön kan påverkas negativt av byggnation och drift av kraftledningar. Vissa miljöer löper större risk att påverkas negativt än andra. De negativa effekterna kan vara allt från tillfälliga körskador under anläggningsfasen till långvariga konsekvenser i form av förlust av biologisk mångfald eller ändrad hydrologi. För att ta reda på hur naturmiljön kan påverkas av en kraftledning behöver ni ha kunskap om det aktuella området.

För att ta reda på hur en kraftledning påverkar naturmiljön behöver ni i regel göra en kartläggning av området och i de flesta fall även en naturvärdesinventering i fält (ibland kallad NVI). På denna sida hittar ni information om de olika utredningar som kan vara lämpliga och hur ni redovisar underlaget i ansökan.

Viktigt att få med i miljökonsekvensbeskrivningen

Det är viktigt att ni redovisar resultaten från de förstudier och inventeringar ni gör i miljökonsekvensbeskrivningen. Ni ska även bedöma vilka effekter och konsekvenser ledningen medför utifrån den utredning som ni gjort, tillsammans med eventuella skyddsåtgärder

Det är också viktigt att ni beskriver projektets förenlighet med artskyddförordningen.

Läs mer om miljökonsekvensbeskrivning.

Förstudie

Ei rekommenderar att ni genomför en förstudie så tidigt som möjligt i processen. Det underlättar bedömningen för bland annat kommun och länsstyrelse under samrådsprocessen. Det gör det även enklare för er att välja en lämplig sträcka med mindre risk för intressekonflikter.

En förstudie innebär att ni kartlägger den befintliga kunskap som finns. Sådan information kan bestå av länsstyrelsens och Skogsstyrelsens kartlager i GIS, tidigare inventeringar och flygbilder. En förstudie bör alltid innehålla underlag från Artportalen inklusive skyddsklassade uppgifter om arter.
I vissa fall är en förstudie – utan efterföljande inventering i fält – tillräckligt. Det kan vara aktuellt när:

  • Ledningen ska gå i tätort eller annan hårdgjord miljö.
  • Förstudien visar att det saknas naturvärden i området.
  • Ansökan rör en förlängning av ett befintligt tillstånd eller en mindre ändring.

Om ni bedömer att en inventering i fält inte krävs bör ni motivera varför.

Naturvärdesinventering i fält

Oftast behöver ni genomföra en inventering på plats för att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade ledningen kan ha på den omgivande miljön. Om det är en ny, längre ledning som ska byggas och som antas ge betydande miljöpåverkan kräver Ei alltid en naturvärdesinventering i fält. Även breddning av en befintlig kraftledningsgata kan innebära ett behov naturvärdesinventering i fält om det innebär att skog ska avverkas, eller att ni behöver genomföra åtgärder i känsliga miljöer.

Ni behöver fastställa behovet och omfattningen av en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i processen. Det kan vara lämpligt att stämma av med berörd länsstyrelse. Om länsstyrelsen har fattat ett beslut om betydande miljöpåverkan kan ni ofta få vägledning i det beslutet gällande vilka aspekter ni behöver ta hänsyn till.

Det finns även olika tillägg som till exempel fördjupad artinventering. Detaljeringsgraden beror på hur miljön i området ser ut. Det är ni och inventeraren som avgör vilken detaljeringsgrad ni ska använda.

På den här sidan kan du läsa mer om länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan: ”Det här innebär ett samråd

Mer om naturvärdesinventering

Svenska institutet för standarder (SIS) har tagit fram en standard för naturvärdesinventering. I den kan ni få vägledning om vilken detaljeringsgrad på inventeringen som är lämplig för den typ av landskap ni ska inventera.

Standarden beskriver hur en naturvärdesinventering ska genomföras, hur de funna värdena ska klassas och hur resultat ska redovisas. Under våren 2023 uppdaterades standarden (Svensk standard för Naturvärdesinventering SS 199000:2023).

En naturvärdesinventering i fält ska enligt denna standard söka efter och identifiera naturvärdesbiotoper med hänsyn till vald detaljeringsgrad.

Inventering av respektive naturvärdesbiotop ska bland annat uppfylla följande:

  • Biotopen ska undersökas avseende arter och biotopkvaliteter för att fastställa naturvärdesklass.
  • Naturvärdesbiotopen ska fotodokumenteras.

En naturvärdesinventering i fält ska vara genomförd under rätt tid på året. I undantagsfall får en naturvärdesinventering genomföras utanför säsong men då behöver ni motivera det. En fältinventering förutsätter att det är snö- och isfritt.

Inventeringssäsongen skiljer sig beroende på geografisk region. I södra Sverige kan exempelvis en inventering genomföras från mitten av mars till och med slutet av november, medan det i den alpina miljön är mer begränsat, från sen vår till slutet av september.

I SIS-standarden för naturvärdesinventering framgår det vilka tidpunkter som rekommenderas beroende på klimat.

Fågelinventering

För att bedöma hur fåglar och deras livsmiljö kan påverkas av ledningen och ledningsbygget behöver Ei ha en beskrivning av

  • de naturvårdsarter som finns i området
  • hur fåglarna använder området (exempelvis flyttleder, födosöksområden och boplatser)
  • hur ni bedömer att ledningen påverkar möjligheten att upprätthålla en tillfredsställande nivå för en fågelarts population.
  • om ni tänker genomföra skyddsåtgärder.

För att få kunskap om fågellivet rekommenderar vi att ni tar kontakt med lokala och regionala ornitologiska föreningar. Ofta krävs det att ni genomför en inventering i fält längs med den ledningssträcka ni utreder.

  • Ledningen planeras i tätortsmiljö eller andra hårdgjorda miljöer.
  • Det är en befintlig ledningsgata vilket inte kräver någon avverkning.
  • Det finns redan väldokumenterat underlag om fågellivet längs sträckan.

Om ni inte har genomfört någon fågelinventering är det bra om ni motiverar varför.

Exempel på skyddsåtgärder

  • Undvika avverkning och bullerstörande åtgärder under fåglars häckningstid.
  • Lämna kvar hålträd, gamla träd och buskar.
  • Sätt upp hindermarkering (fågelavvisare) på ledningen
  • Justera tekniska val, exempelvis reglera höjden på stolparna eller uteslut topplina.
  • Justera ledningens dragning

Undvik att ange skyddsklassade arter i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)

För att underlätta Ei:s handläggning bör ni undvika att ange skyddsklassade arter i MKB:n eftersom den ska offentliggöras under Ei:s remissförfarande.
Redovisa i stället de skyddsklassade arterna i en egen bilaga som ni sekretessmarkerar.

Övriga arter

Utöver fåglar finns det andra fridlysta och rödlistade arter som exempelvis växter, fladdermöss och groddjur som kan påverkas negativt av byggnation och drift av kraftledningar.
Ni får kännedom om dessa arter både genom de uppgifter ni hämtat från Artportalen och utifrån resultaten av naturvärdesinventeringen.

För att en naturvärdesinventering ska ge ett bra underlag om artförekomster kan det ibland krävas hög detaljeringsgrad. Att fältbesöken sker under rätt tid på året är också avgörande för vilka arter som går att upptäcka.
I er ansökan behöver ni redovisa om det förekommer fridlysta arter och hur de eventuellt kan påverkas.

Ni behöver göra en bedömning av om den planerade verksamheten är förenlig med artskyddsförordningen (se avsnittet om Artskyddsutredning).

Ni behöver också ta hänsyn till rödlistade arter. Att en art är upptagen på rödlistan innebär inte per automatik att den har något lagstadgat skydd, till skillnad från fridlysta arter. Däremot tar Ei hänsyn till rödlistade arter vid en helhetsbedömning.

Dessa arter kan ofta vara signalarter som visar att det finns höga naturvärden på platsen. Rödlistan utgör även ett underlag då beslut tas om en art ska fridlysas eller inte (SLU Artdatabanken 2023).

Artskyddsutredning

Om er planerade ledning berör hotade eller fridlysta arter behöver ni göra en artskyddsutredning. Det går att göra som en del av miljökonsekvensbeskrivningen, i inventeringsrapport eller i form av en egen bilaga som vid behov kan sekretessmarkeras (när det förekommer skyddsklassade arter).

I artskyddsutredningen sammanställer ni era slutsatser av det underlag ni tagit fram i form av exempelvis förstudie, naturvärdesinventering och fågelinventering. Ni redogör för hur fridlysta och rödlistade arter riskerar att påverkas av byggnation och drift av kraftledning. Ni behöver anpassa utredningens omfattning och fokus efter förutsättningar i det specifika området.

Följande uppgifter brukar Ei vilja ha:

  • Vilka arter som finns eller kan finnas i det aktuella området.
  • Beskrivning av arternas status i området.
  • Bedömning av projektets påverkan på arterna och dess livsmiljöer.
  • Bedömning av projektets förenlighet med artskyddsförordningen.
    Läs mer om vilka regler för fridlysta arter på Naturvårdsverkets hemsida.

Artskyddshandboken och vägledning om artskydd (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Vid prövning av nätkoncession ska generellt 2 kap. miljöbalken (MB) tillämpas. Enligt 2 kap. 3 § MB ska verksamhetsutövare utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Detta krav gäller enligt 2 kap. 7 § MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

Artskyddsförordningen är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen, bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten.

Kunskapskravet

Sökanden ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet, 2 kap 1 § miljöbalken.

Lokaliserings- och försiktighetsprincipen

Sökanden ska även välja bästa lokalisering och genomföra lämpliga försiktighets- och skyddsåtgärder enligt 2 kap, 3 och 6 §§ miljöbalken.

Rimlighetsavvägning

Kraven på skyddsåtgärder måste vara rimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Artskyddsförordningen

Det är förbjudet att döda eller skada sådana arter som är listade i artskyddsförordningens bilagor, på så sätt som framgår i 4–15 §§.

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL