Foto på Therése Hindman Persson

Kärnkraft, elnätsreglering, kolpriser, förnybart och lokala energisamhällen. Ämnena har skiftat i aktualitet de senaste tio åren. Men vad har egentligen hänt på elmarknaden sedan Energimarknadsinspektionen (Ei) bildades för tio år sedan?

– Mycket! Men för att börja övergripande och lite pessimistiskt så har det blivit sämre i den bemärkelsen att vi tär alltmer på jordens resurser. Å andra sidan har utvecklingen av förnybar energi, framförallt solenergi, gått snabbare än vi kunnat ana. För tio år sedan pratade vi inte särskilt mycket om solenergi i Sverige, men nu är det tillgängligt på ett helt annat sätt, säger Therése Hindman Persson.

Nej, det var inte solen, utan snarare kolet som var det stora samtalsämnet för tio år sedan. Kolpriset sköt i höjden och hushållen stod för notan.

– Kolet var marginalprissättare och de höga kolpriserna 2007–2008 påverkade hushållen. Idag pratar vi om höga elnätsavgifter, men då var det snarare elhandelspriserna som var debatterade, säger Therése Hindman Persson.

I de rapporter över elmarknadens utveckling som Ei publicerade dessa år går det att läsa att prisutvecklingen på kol var dramatisk under sommaren 2008. I juli nådde kolpriset en rekordnotering på 1 264 kronor/ton, vilket var mer än dubbelt så högt som toppnoteringen året innan1

Under 2009 sjönk priserna, men i jämförelse med elnätsavgifterna utgjorde de en relativt stor andel av den totala kostnaden för kunderna. För en villakund med 20 000 kWh förbrukning stod elhandelspriset för 42 procent av årskostnaden, medan nätavgiften i genomsnitt motsvarade 18 procent. Resterande 40 procent var skatt och moms2. År 2017 är siffrorna 29 procent för elhandel, 28 procent för elnät och 43 procent är skatt och moms.3

I ljuset av detta var det idag så omdebatterade elnätspriset inte ett lika hett diskussionsämne för tio år sedan. Efterfrågeflexibilitet däremot kunde ha varit intressant, men hade ännu inte fått genomslag. Det tog dock inte så många år innan kundens roll började diskuteras på allvar.

Efterfrågeflexibilitet och kunderna som resurs

År 2014 fick Runar Brännlund och hans forskargrupp på Umeå universitet i uppdrag av Ei att titta på kundernas nuvarande och framtida roll på elmarknaden, med fokus på just flexibilitet.Rapporten följdes av flera andra och i juni 2015 fick Ei i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet.

– Idag är det inte många som ifrågasätter att efterfrågeflexibilitet är en central resurs att räkna med och kundernas roll blir allt viktigare, men det finns fortfarande mycket att göra på området. Teknikutvecklingen går fort och det kommer hela tiden nya smarta lösningar som gör att vi kan utnyttja efterfrågeflexibilitet på ett ännu bättre sätt, säger Therése Hindman Persson.

Kärnkraft och variabel elproduktion

Men det är inte bara efterfrågeflexibilitet som kan nyttjas bättre i takt med ny teknik och nya lösningar. Vindkraften är ett annat exempel. Ny teknik och "nygamla" metoder som blockkedjeteknik och system för dynamisk belastbarhet (dynamic line rating) gör att utmaningarna med variabel elproduktion kan hanteras på ett allt bättre sätt, vilket är välkommet också i ljuset av att kärnreaktorer stängs ner. Kärnkraften har varit en relativt het fråga under den senaste tioårsperioden. Fördelar har ställts mot nackdelar, men i slutändan har ändå den ekonomiska frågan blivit avgörande. Energikommissionen slog fast att det inte finns några krav på att avveckla kärnkraften, men den kommer heller inte att få några statliga subventioner.

Therése Hindman Persson upplever att synen på kärnkraft har skiftat i den allmänna debatten, inte minst de senaste åren.

– Pendeln svänger kan man säga. För tio år sedan upplevde jag att det var okej att prata om kärnkraft och dess förtjänster som exempelvis reglerkraft. 2011 kom vändpunkten i och med olyckan i Fukushima då diskussionerna om att stänga ner kärnkraftverken tog ny fart. Och i år har kärnkraften åter tagit en plats i debatten, inte minst i samband med valet.

Ei följer debatterna och för några år sedan hade myndigheten även ett uppdrag att utreda hur energisystemet påverkas av mer variabel elproduktion såsom vind och sol. Men oavsett om energin kommer från vind, vatten, sol eller kärnkraft menar Therése Hindman Persson att Ei:s roll är densamma.

–  Ei arbetar för väl fungerande energimarknader där korrekta prissignaler når fram till aktörer på olika nivåer. Vårt uppdrag är att skydda konsumenter och reglera den del av marknaden som drivs som monopol. Det är lika viktigt oavsett vilka energislag som finns i systemet.

Nya krav och lösningar

Även om Ei:s uppdrag i mångt och mycket är detsamma idag som för ett antal år sedan ställs andra krav på myndigheten. Inte minst för att energimarknaden inte längre är nationell utan snarare bör betraktas som europeisk. Men det gäller för Ei, liksom för andra aktörer, att hänga med i den snabba utvecklingen inom energiområdet.

– Marknaden är så mycket större än Sverige och vi har helt andra förutsättningar och regler att förhålla oss till idag än tidigare. Inte minst genom införandet av nya europeiska regelverk. Det sker otroligt mycket inom energiområdet just nu och därför blir omvärldsanalyser och framtidsspaning en allt viktigare del av arbetet, säger Therése Hindman Persson. Det kommer hela tiden nya smarta lösningar som gör att vi som reglerare ständigt behöver fundera på om regleringen innehåller rätt incitament för exempelvis investeringar och förbättringar i näten.

En ny lösning som det pratas mycket om just nu är lokala energisamhällen och när frågan om att bygga egna elnät för en by eller en bostadsrättsförening kommer på tal prövas också huruvida dagens regelverk räcker till.

– Vi följer detta med stort intresse och vi tycker att det skulle vara positivt om vi skulle kunna erbjuda någon slags testverksamhet där aktörer, inom givna ramar, ges möjlighet att testa innovativa produkter, tjänster eller affärsmodeller även om det inte ryms inom det regelverk vi har idag. Det känns viktigt för att stimulera forskning och innovation och få input till vidareutveckling av regelverken.

Går det att sia om framtiden?

Kanske är det svårt att förutspå, men hur ser det ut i framtiden då? Therése Hindman Persson ger sig på en gissning som inte bara rör elmarknaden.

– Jag tror att en smart och hållbar energiframtid kommer att kräva innovation, samarbete, dialog och transparens på marknaden och mellan marknadens olika aktörer. Vad gäller aktörer tror jag att vi kommer att se en del "gamla" aktörer i helt eller delvis nya roller, och att nya tekniska lösningar och nya tjänster kommer att spela en större och större roll för energimarknadens utveckling och funktion. Som reglerare måste vi skapa möjligheter för detta. Korrekta priser, prissignaler som når fram till aktörerna, efterfrågeflexibilitet, alternativ till nätinvesteringar, investeringsincitament, balansering av olika intressen, tydliggörande av möjligheter inom existerande ramverk och så kallade regulatoriska sandlådor är alla begrepp och områden som kommer att vara viktiga för framtidens energimarknad. Det kommer att bli ännu viktigare att det finns en opartisk information till kunderna som också får en allt viktigare aktörsroll. Det kommer att ställas ännu högre krav på oss att jobba med regelutveckling så att det finns tydliga spelregler för aktörerna på energimarknaden.

När Ei fyller 20 år 2028, vet vi om hon fick rätt.

Källor

1Ei:s rapport Ei R2008:12

Ei:s rapport Ei R2009:16

Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten, tredje kvartalet 2017 (Statistik från SCB och Energimyndigheten) (Extern fil) 

Rapporten En elmarknad i förändring – Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig