2024-10-14 06:43:54
Nu kan du lämna synpunkter i regeringsuppdraget Att använda och fördela outnyttjad effekt i elnäten
Energimarknadsinspektionen (Ei) har i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten för elnätsföretag att använda och fördela effekt som inte utnyttjas inom ramen för anslutningsavtal eller abonnemangsavtal, och i vilken utsträckning detta ska leda till ersättning för kunden. Ei vill nu gärna få in synpunkter på några centrala frågor och vi hoppas att såväl representanter för nätanvändare som elnätsföretag vill delta.
Frågor vi gärna vill ha svar på
- Vilka hinder finns det för elnätsföretag att disponera över ledig nätkapacitet?
- Vilka åtgärder skulle krävas för att undanröja dessa hinder?
- Hur mycket ledig nätkapacitet skulle kunna frigöras för disponering av elnätsföretagen med föreslagna åtgärder?
- Krävs någon ändring i regelverk för att möjliggöra elnätsföretagens disponering av ledig nätkapacitet? Det vill säga, saknar elnätsföretag eller nätkunder någon skyldighet eller rättighet i regelverk?
- Vad begränsar elnätsföretag från att prissätta nätbelastning så att prissättningen styr korrekt i förhållande till den installerade nätkapaciteten?
- Under vilka förutsättningar, och för vad, skulle elnätsföretag behöva kunna återbetala delar av en anslutningsavgift för att kunna disponera nätkapacitet som inte nyttjas av nätkunden?
- Hur mycket ledig nätkapacitet skulle kunna frigöras genom att elnätsföretag ersätter nätkunder för disponering av ej nyttjad nätkapacitet?
Det går bra att lämna synpunkter på alla eller endast några frågor.
Bakgrund
Enligt ellagen är ett elnätsföretag den som med stöd av nätkoncession ställer en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidtar de åtgärder som behövs för överföringen. Elnätsföretaget ansvarar för att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt. Skyldigheterna är tvingande och kan inte avtalas bort.
Elnätsföretagens ansvar att ha effektiva elnät
I rapporten Kapacitetsutmaningen i elnäten (Ei R2020:6) har Ei bedömt att beräkningen av ledig nätkapacitet ska utgå från den faktiska fysiska belastningen i nätet, inklusive sammanlagringseffekter. Och att den avtalade belastningen inte bör ligga till grund för bedömningen, eftersom det i så fall finns ledig kapacitet i nätet, trots att befintliga avtal indikerar att det är fullt. Detta skulle innebära att elnätet inte nyttjas effektivt.
Ei har också beskrivit att elnätsföretag har en tydlig och långtgående skyldighet för elnätets utbyggnad och dess effektiva drift. I rapporten anges exempel på åtgärder elnätsföretagen kan vidta för att kunna ansluta nya kunder, eller hantera att befintliga nätkunder ökar eller förändrar sin nätbelastning, trots prognoser som påvisar risk för kapacitetsbrist.
Ei gjorde även bedömningen att luftbokningar i nätet, med nekade nyanslutningar som följd, är en försiktighetsåtgärd från nätföretagens sida för att förebygga att överbelastningar uppstår eftersom nätanvändningen är underprissatt under höglasttimmar. En felaktig prissättning av anslutning och överföring av el leder, enligt teorin, till köbildning samt överbelastning på nätelement i driften. Ei har sedan rapporten publicerades beslutat om nya föreskrifter för utformning av tidsdifferentierade effekttariffer Pdf, 190.4 kB.. Kraven träder i kraft 2027, men kan tillämpas tidigare.
Befintliga möjligheter att kunna disponera nätkapacitet som inte utnyttjas inom ramen för avtal
När det gäller nätkunder som har begärt att få ansluta högre nätkapacitet och sedan tecknar avtal om en lägre abonnerad effekt, kan det noteras att ellagen anger att avgiften för anslutning ska utformas så att elnätsföretagets skäliga kostnader för anslutningen täcks. Anslutningsavgiften innebär således inte att framtida kostnader, som exempelvis underhåll av elnätet, betalas via anslutningsavgiften. Om inte nätkunden nyttjar hela den anslutna nätkapaciteten, efter att anläggningen driftsätts, kommer den anslutande nätkunden således inte ersätta elnätsföretaget för samtliga framtida utgifter för hela den anslutna nätkapaciteten. Kostnaderna kommer i så fall att täckas av övriga nätkunder i kundkollektivet. En höjning av avtalad effekt ska därför hanteras enligt samma regler som en nyanslutning, enligt 4 kap. 15 § i ellagen.
För nätkunder som abonnerar på högre effekt än vad som nyttjas kan elnätsföretagen via avtalsvillkor ha möjligheter att reglera förändringar av nyttjandet av elnätet. Villkoren kan tillämpas för att elnätsföretag ska kunna beakta sammanlagringseffekter och samtidigt säkerställa driftsäkerheten, och genom det leva upp till skyldigheter om ett effektivt och säkert elnät. I de allmänna avtalsvillkoren för anslutning av elektriska anläggningar och överföring av el till sådana anläggningar anges till exempel att nätkunder ska föranmäla åtgärder som medför väsentliga förändringar i uttag eller inmatning av el. Det anges dock inte vad som är en väsentlig förändring, eller hur långt i förväg en föranmälan ska göras. Om det finns avtalsvillkor som försvårar för elnätsföretag att leva upp till sina skyldigheter och ansvar att elnätet ska vara effektivt bör dessa ändras.
I rapporten Informationsdelning vid ansökningar om anslutning till elnäten (Ei R2024:05) beskriver Ei att elnätsföretag ska begära information och föra dialog med befintliga och nya nätkunder. Elnätsföretag omfattas också av nya krav på framtagning av nätutvecklingsplaner. Vid framtagning av planerna ska elnätsföretaget bland annat samråda med sina nätkunder, eventuella planer på förändrad nätanvändning bör därmed identifieras. Kraven på nätutvecklingsplaner ska förmå elnätsföretagen att arbeta systematiskt, transparent och återkommande med dialoger och nätplanering utifrån prognoser av nya behov och faktisk, aktuell nätbelastning. Nätkunderna har också, enligt avtalsvillkor, en skyldighet att lämna uppgifter till elnätsföretag. Genom det ska elnätsföretag få information som gör att bedömningar om ledig kapacitet kan göras med god noggrannhet, eftersom spannet för variablerna i risk- och känslighetsanalyser minskar. Elnätsföretagen kan därigenom vidta åtgärder för de olika scenarierna, och ledig nätkapacitet kan nyttjas mer optimalt.
Lämna dina synpunkter senast den 27 september
Ei ska redovisa regeringsuppdraget senast den 16 december och det är därför relativt kort tid att lämna synpunkter.
I dina svar till oss, beskriv gärna om du har identifierat andra relevanta frågor än de som finns med under rubriken ”Frågor vi gärna vill ha svar på”. Ange gärna också kontaktperson och kontaktuppgifter om vi har frågor.
Välkommen att skicka in dina synpunkter senast den 27 september till e-postadressen nedan.