Kapacitetsbrist och effektbrist – vad är vad?

Det pratas mycket om kapacitetsbrist och effektbrist just nu. Men vad betyder det egentligen och vad är problemet? Energimarknadsinspektionens (Ei:s) chefsekonom Therése Hindman Persson reder ut begreppen.

Kapacitetsbrist och effektbrist diskuteras på många håll den här hösten, på energikonferenser, i debattartiklar och i nyhetsmedia. Med vad betyder begreppen och hur ser problemen ut?

Ei:s chefsekonom Therése Hindman Persson förklarar vad som är vad och hur Ei ser på saken.

Kapacitetsbrist

Med kapacitetsbrist menas ofta en av följande två saker. Antingen produceras inte tillräckligt mycket el, eller så har inte elnäten kapacitet att ansluta och leverera el i den utsträckning som efterfrågas. Det är helt enkelt "fullt" i elnäten.

Det är främst det senare, det vill säga kapacitetsbrist i elnäten, som har diskuterats den senaste tiden. Diskussionen är ofta kopplad till tillväxt och nyetableringar. Ett exempel är etableringen av serverhallar som kräver en stor mängd el och där det i många fall är just trångt i näten som är utmaningen.

– Historiskt sett är det en relativt ny företeelse med den här typen av etableringar, säger Therése Hindman Persson. Att ansluta en sådan verksamhet till regionnätet kan ibland likställas med att koppla in en helt ny stad på det befintliga elnätet. Det är ofta inte nätet dimensionerat för.

Problemet med nätkapacitet uppstår främst på regional och lokal nivå där etableringarna sker. Detta beror ibland på att stamnätet inte kan höja abonnemangen till exempelvis regionnät.

– På övergripande nationell nivå är det inte samma utmaning och inte fullt i näten, det vill säga totalt sett har vi tillräckligt med nätkapacitet, säger Therése Hindman Persson.

Att bygga nya ledningar tar tid och är dyrt. Therése Hindman Persson menar att kapacitet i elnäten till en viss del kan frigöras genom smart teknik och en del utmaningar kan även avhjälpas genom att jobba med efterfrågeflexibilitet på olika sätt. Men att elnäten kommer att behöva förstärkas och byggas ut i vissa regioner är ett faktum och hon tror att det krävs ett ännu större samarbete mellan elnätsföretag, länsstyrelser och kommuner kring frågor och planering som gäller infrastruktur och samhällsbyggnad.

– Det kan också behövas mer diskussion och analys kopplat till anslutningsplikten och turordning gärna utifrån samhällsekonomiska analyser. Vad bör anslutas i första hand? Är ett nytt bostadsområde viktigare än en företagsetablering till exempel?

Från Ei:s sida behöver myndigheten bli tydligare med vad som är möjligt att göra redan nu inom ramen för befintligt regelverk.

– Vi måste reducera den eventuella osäkerhet som finns om vad elnätsföretagen får göra enligt de regelverk vi har idag. Särskilt kan detta gälla frågor kopplade till upphandling av produktion, batterilager, avtalskonstruktioner och nättariffer.

Effektbrist

Med effektbrist menar man oftast den situation som kan uppstå några timmar en riktigt kall vinterdag när elförbrukningen är så hög att den el som vi producerar i Sverige inte räcker till utan vi behöver importera. Det är ingen brist i egentlig mening eftersom vi använder oss av den stora europeiska marknad vi är sammankopplade med för att hantera detta läge. Handel mellan länder är grunden för ett effektivt resursutnyttjande. Det gäller oavsett väder.

I Sverige har vi också en effektreserv som kan kickas igång om vi får så kallad effektbrist. Just nu är det Karlshamnsverket, ett oljeeldat reservkraftverk, som kommer att startas om det skulle uppstå effektbrist eller om den normala produktionen av vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft störs av någon anledning.

Therése Hindman Persson tror dock att ett mer effektivt sätt att hantera effektproblematiken på är att säkerställa rätt prissignaler till marknadens aktörer. En effektreserv, liksom subventioner av olika slag, stör prissignalerna vilket kan göra att marknaden inte fungerar riktigt lika bra.

– När vi blickar framåt behövs nya regler som möjliggör för kunderna att vara flexibla och reagera utifrån de prissignaler som marknaden ger. Vi har en elmarknad som är sammankopplad i Europa och vi handlar el över nationsgränserna. En stor efterfrågan gör naturligtvis att priset kan bli högt under några timmar, men det i sin tur bidrar till att de som har möjlighet drar ner på sin elförbrukning. Vi måste jobba mer med prissignaler och att det exempelvis finns prissättning på de olika (system)tjänster som behövs för att systemet ska fungera så bra som möjligt.