Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym eller justera uppläsningshastighet.

Elområde

Sverige består av fyra elområden

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elledningarna för att transportera elen från norr till söder.

En av konsekvenserna av prisskillnaderna som uppstår mellan våra fyra elområden, är att det ger högre intäkter att tillföra produktionskapacitet i Sydsverige än i de norra delarna där det redan finns ett överskott. Prisskillnaderna ger också information om var ytterligare investeringar i nätkapacitet gör mest nytta.

Sverige delades in i elområden

År 2006 anmäldes Svenska kraftnät till EU-kommissionen av Dansk Energi. Det är Svenska kraftnät som driver det svenska stamnätet.

I sin anmälan protesterade Dansk Energi mot att Svenska kraftnät periodvis begränsat exporten av el till Danmark. Begränsningarna hade Svenska kraftnät bland annat gjort under kalla vinterdagar då det svenska stamnätet inte räckte till för att transportera el från norra till södra Sverige och vidare till de europeiska länder som är anslutna till södra Sverige. Att begränsa exporten var ett sätt att undvika elbrist i landets södra delar.

EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska kraftnät måste hantera överföringsbegränsningar i det svenska stamnätet på ett annat sätt för att inte diskriminera användare i andra delar av Europa. Det resulterade i att Svenska kraftnät den 1 november 2011 delade in Sverige i fyra elområden.

Så här påverkas elkonsumenten av elområden

För elkunder kan det innebära att man tidvis får betala ett något högre pris om man bor i södra Sverige jämfört med om man bor i norra Sverige, men det kan också uppstå situationer då priserna i södra Sverige blir lägre än i de norra delarna. På vår jämförelsesajt www.elpriskollen.se kan elkonsumenter alltid se vilka avtal som erbjuds där konsumenten bor och till vilka priser.

Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige än i södra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga.

Läs mer om elområde hos Konsumenternas Energimarknadsbyrå Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Här visas börspriserna för olika elprisområden och månader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

På Svenska kraftnäts webbplats kan du enkelt ta reda på vilket elområde du tillhör. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Elkonsumenter kan välja vilket elhandelsföretag man vill

Även efter indelningen av Sverige i elområden kan elkunden fritt välja från vilket elhandelsföretag man vill köpa sin el. Elpriserna kommer periodvis att variera mellan de olika elområdena. Det är statliga Svenska kraftnät som delar in Sverige i fyra elområden utifrån de fysiska begränsningar som finns i olika delar av stamnätet.

Gränserna har dragits i områden där näten inte räcker till och därför behöver förstärkas i framtiden. Tanken är att skillnaderna i pris för konsumenterna på lång sikt ska utjämnas i takt med att Svenska kraftnät förstärker stamnätet genom investeringar. Just nu pågår flera projekt som syftar till att öka kapaciteten i tidigare svaga punkter.

Mer information finns på Svenska kraftnäts webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det nordisk-baltiska området består av 15 elområden

Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av 15 elområden. Här kan el handlas oberoende av nationsgränser så länge elnätens tekniska kapacitet att överföra el räcker till.

När elnätens tekniska kapacitet är nådd uppstår överföringsbegränsningar som påverkar priset i de olika elområdena. Vid överföringsbegränsningar används en metod som innebär att marknaden delas upp i så kallad marknadsindelning. Enkelt uttryck innebär det att marknaden delas upp i mindre områden inom vilka inga överföringsbegränsningar finns.

Vilka elområden som håller ihop och tillsammans bildar ett mindre område varierar beroende på utbud, efterfrågan och överföringskapacitet. Detta förfarande innebär också att elområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än elområden med produktionsunderskott när det finns överföringsbegränsningar mellan områdena. Värt att notera är att el kommer att överföras mellan områdena så långt överföringskapaciteten tillåter, även när det nordisk-baltiska handelsområdet delas upp i mindre områden.

Grossistmarknaden för el i Norden och Baltikum

Grossistmarknaden är platsen där el handlas mellan producenter, elhandlare och andra stora elanvändare. Sveriges elmarknad är direkt sammankopplad med Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Polen och indirekt med i princip hela Europa.

Inom EU utarbetas en rad förordningar som i detalj kommer att reglera funktionerna på de europeiska grossistmarknaderna. Strävan är att marknaderna på sikt ska fungera som en enda inre marknad.

Elsystemets utlandsförbindelser

Det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med angränsade länder, särskilt Norge, Danmark, Finland. Sverige har även så kallad likströmsförbindelser med Tyskland, Polen och från och med januari 2016 även med Litauen. Utlandsförbindelserna är av två typer, växelström och likström.

Växelströmsförbindelse

En växelströmsförbindelse är möjligt om de två elnäten är synkrona, det vill säga att de två elnäten är i fas med varandra. Sverige har växelströms­förbindelser med Norge, Danmark och Finland.

Likströmsförbindelse

En likströmsförbindelse används när elnäten inte är synkrona (i fas med varandra) eller när överföringen ska göras över stora avstånd, till exempel över Östersjön. Sverige har likströmsförbindelser med Finland, Danmark, Tyskland, Polen och från och med januari 2016 även med Litauen.

Ur marknadssynpunkt utgör Sverige fyra av totalt 15 elområden i den nordisk-baltiska marknaden. Kraftutbyte mellan Sverige och angränsande länder görs därför enligt marknadsmässiga förutsättningar. Elkraft inom Norden flödar från områden med överskott till områden med underskott, oavsett om dessa områden råkar befinna sig på två sidor om en landsgräns.

Ambition om en energiunion

Det finns en ambition om en energiunion i Europa, men för att det ska vara möjligt måste förbindelserna mellan olika elnät byggas ut. För att snabba på utvecklingen har Europeiska Kommissionen klassat vissa projekt som särskilt viktiga, så kallade Projects of Common Interest (PCI). Dessa projekt kan få vissa lättnader vad gäller tillståndsgivning och tillgång till EU-gemensamma fonder.

Här kan du läsa mer om PCI projekt.