Vägledning för att rapportera uppgifter om utvecklingen av smarta elnät EIFS 2022:5

I föreskriften definieras automatiserad dynamisk belastningsbarhet i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 så här.

Ett system som automatiserat mäter och beräknar den maximala belastning en ledningssträcka klarar av och automatiskt opererar denna ledningssträcka utifrån den informationen.

Med automatiserad dynamisk belastningsbarhet avses ett system som automatiskt:

• mäter relevanta storheter för maximal belastning såsom temperatur eller nedhäng för luftledningar,
• beräknar den högsta belastning som en ledningssträcka klarar av och
• opererar ledningssträckan utifrån detta.

Det finns system som inte omfattas av definitionen av automatiserad dynamisk belastningsbarhet. Det kan exempelvis vara installerade system som endast mäter och beräknar den maximala belastningen som en ledningssträcka klarar av automatisk, men som inte opererar ledningen automatisk.

I föreskriften definieras energilageranläggningar i i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 så här.

En energilagringsanläggning enligt 1 kap. 4 § andra stycket ellagen (1997:857), dock inte sådan energilagringsanläggning där den lagrade energin återomvandlas till någon annan energibärare än till el.

Med energilager avses en sådan anläggning som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället. Exempel på energilager är vätgaslager, pumpkraftverk och batterier i de fall den lagrade energin återomvandlas till el.

Däremot omfattas inte vattendammar som används för vattenkraftproduktion eller UPS:er (uninterruptible power supply) som används för avbrottsfri kraftförsörjning av nätstationer. Med energilager avses alla energilager oavsett storlek.

I föreskriften definieras flexibilitetstjänster i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 så här.

Sådana flexibilitetstjänster som anges och upphandlas enligt artikel 31.7, 32.1 och 40.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU och enligt artikel 13 i Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el.

Flexibilitetstjänster

Med flexibilitetstjänster avses sådana tjänster som kan förbättra effektiviteten i driften och utvecklingen av distributionsnätet, bland annat hantering av överbelastning (artikel 32.1 elmarknadsdirektivet). Flexibilitetstjänster kan på ett kostnadseffektivt sätt minska behovet av uppgradering eller ersättning av nätkapacitet och stödja en effektiv och säker drift av nätet.

Icke frekvensrelaterad stödtjänst

Med icke frekvensrelaterad stödtjänst avses en stödtjänst som används av ett elnätsföretag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokalnät, kortslutningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift (1 kap. 4 § ellagen).

Kraven i artiklarna i elmarknadsdirektivet är huvudsakligen genomförda i svensk lag genom bestämmelserna om balansansvar i 8 kap. ellagen; 3 kap. 4–5 §§ ellagen samt 5 kap. 12 a och 12 b § ellagen. EU-förordningar gäller direkt som svensk lag.

Elnätsföretag ska offentliggöra de villkor som företaget tillämpar i avtal om stödtjänster (3 kap. 9 § ellagen).

I föreskriften definieras tidsdifferentierad nättariff i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 så här.

Sådan nättariff för överföring av el där någon avgiftskomponent varierar med tiden, exempelvis tid på dygnet, veckodag, säsong, högsta timmedeleffekt eller liknande.

Tidsdifferentierade nättariffer är tariffer som varierar beroende på tidpunkt.

Elnätsföretag med områdeskoncession ska rapportera uppgifter för indikatorn spänningskvalitet. Det listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) fjärde kapitel.

Uppgifter om nätstyrka ska redovisas enligt 4 kap. 1 § EIFS 2022:5:

Andel anläggningspunkter som har en förimpedans över 0,5 ohm respektive över 1,0 ohm. Andel ska redovisas separat för lågspänningspunkter och övriga. Andel kan baseras på beräknade eller uppmätta värden för förimpendans. Det är fyra värden som ska rapporteras för nätstyrka:

1. andel lågspänningspunkter med en förimpedans över 0,5 ohm
2. andel lågspänningspunkter med en förimpedans över 1,0 ohm
3. andel övriga anläggningspunkter i nätet med en förimpedans över 0,5 ohm
4. andel övriga anläggningspunkter i nätet med en förimpedans över 1,0 ohm.
   

Lågspänning

Med lågspänning avses nominell spänning upp till och med 1 000 volt växelspänning eller upp till och med 1 500 volt likspänning (2 § starkströmsförordningen (2009:22)).

Anläggningspunkt

Med anläggningspunkt menas den anslutningspunkt där kundens anläggning ansluts till ett elnät. Anläggningspunkter omfattar både uttags- och inmatningspunkter samt punkter med både in- och utmatning.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om inga anläggningspunkter finns av en viss kategori ska värdet 0,000 anges.

Exempel: ett elnätsföretag har 12 anläggningspunkter (kunder) anslutna till lågspänning och 8 övriga anläggningspunkter enligt tabellen nedan.

Baserat på exemplet ovan ska elnätsföretaget redovisa andel så här:

• lågspänningspunkter med en förimpedans över 0,5 ohm = 0,833 [(7+3) /12]
• lågspänningspunkter med en förimpedans över 1,0 ohm = 0,583 [7/12]
• övriga anläggningspunkter i nätet med en förimpedans över 0,5 ohm = 1,000 [(6+2) /8]
• övriga anläggningspunkter i nätet med en förimpedans över 1,0 ohm = 0,250 [2/8]
  

Elnätsföretag med områdeskoncession ska rapportera uppgifter för indikatorn automationsgrad av elnätets stationer. Det listas i föreskriften (EIFS 2022:5) och är:

• utrustning för mätning
• andel transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av jordfel och kortslutningsström
• automatisk spänningsreglering
• fjärrstyrning
• automatisk omsektionering.
  

Utrustning för mätning

Uppgifter om utrustning för mätning ska redovisas enligt 4 kap. 2 § EIFS 2022:5. Andel transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning med minst timvärden av:

1. Inkommande och/eller utgående ström.
2. Transformerad ström.
3. Inkommande och/eller utgående spänning.
4. Transformerad spänning.

Elnätsföretaget ska rapportera andelen transformatorstationer som har en kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av minst en av punkterna 1–4 ovan.

Med transformatorstation avses stationer (exempelvis nätstationer, fördelningsstationer) där transformering av spänning sker, oavsett spänningsnivå.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet.

Exempel: ett elnätsföretag har 5 transformatorstationer A – E enligt tabellen nedan. Av dessa 5 transformatorstationer är det endast 4 som har mätning enligt minst en av punkterna 1–4. Värdet som elnätsföretaget ska redovisa enligt detta exempel är 0,800 (4/5=0,8).

En transformatorstation kan ha ett inkommande och flera utgående fack. Transformatorstationen ska inkluderas om den har mätning i ett eller flera fack.

Med transformerad ström avses utgående ström och med transformerad spänning avses utgående spänning. Med ”inkommande och/eller utgående ström” avses endast inkommande ström. Tillägget ”eller utgående” står felaktigt med i 4 kap. 2 § första och tredje punkten och kommer tas bort vid nästa revidering av föreskriften.

Om elnätsföretagets transformatorstationer inte har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning med minst timvärden enligt varken första, andra, tredje eller fjärde punkten ska värdet 0,000 anges.

Andel transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av jordfel och kortslutningsström

Uppgifter om andel transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av jordfel och kortslutningsström ska redovisas enligt 4 kap. 3 § EIFS 2022:5.

Exemplet för uppgifter om mätning (4 kap. 2 § EIFS 2022:5) kan principiellt appliceras även här men med skillnaden att nätföretag för 3 § i stället ska rapportera andelen transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av jordfel och kortslutningsström.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om elnätsföretagets transformatorstationer inte har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av jordfel och kortslutningsström ska värdet 0,000 anges.

Automatisk spänningsreglering

Uppgifter om automatisk spänningsreglering ska redovisas enligt 4 kap. 4 § EIFS 2022:5. Ange andel:

• transformatorstationer med automatiserad spänningsreglering.
• transformatorstationer med spänningsreglerutrustning manövrerbara från driftcentralen.

Om en transformatorstation endast kan spänningsregleras enligt antingen första punkten eller andra punkten ska denna enbart redovisas under motsvarande punkt.

Om en transformatorstation uppfyller både första och andra punkten ska denna ingå i redovisningen under både första och andra punkten.

En transformatorstation kan bestå av en eller flera transformatorer. Om en transformatorstation har flera transformatorer ska den rapporteras som en transformatorstation. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om elnätsföretaget inte har transformatorstationer som uppfyller första punkten eller andra punkten ska värdet 0,000 anges.

Fjärrstyrning

Uppgifter om fjärrstyrning ska redovisas enligt 4 kap. 5 § EIFS 2022:5. Det är uppgifter om andel stationer med kopplingsutrustning manövrerbara från driftcentralen.

Fjärrstyrning som kan finnas i andra anläggningar i nätet ska inte ingå i redovisningen. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om elnätsföretagets stationer inte uppfyller det som anges i bestämmelsen ska värdet 0,000 anges.

Automatisk omsektionering

Denna bestämmelse gäller för stationer. Exempel på elnätets stationer är nätstationer, fördelningsstationer, kopplingsstationer eller annan typ av station för vilka uppgifter efterfrågas.

Automatisk omsektionering som kan finnas i andra anläggningar i nätet ska inte ingå i redovisningen. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om elnätföretagets stationer inte uppfyller vad som anges i 6 § ska värdet 0,000 anges.

De uppgifter som elnätsföretag med områdeskoncession ska rapporteras för indikatorn användning av flexibilitetstjänster listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) . Det är uppgifter om:

• flexibilitetstjänster via marknad.
• anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal.

Flexibilitetstjänster via marknad

Uppgifter om flexibilitetstjänster via marknad ska redovisas enligt 4 kap. 7 § EIFS 2022:5.

1. Antal avrop för uppreglering från en marknad.
2. Storlek på avropade effekter för uppreglering från en marknad [MW].
   a. Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b. Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avropade effekten.
3. Antal avrop för nedreglering från en marknad.
4. Storlek på avropade effekter för nedreglering från en marknad [MW].
   a. Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b. Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avropade effekten.

Om elnätsföretaget har ett avtal med tredje part så ska förbrukare som ingår i det avtalet inte räknas som avtalsparter om inte elnätsföretaget har separata avtal med dessa.

Rapportera uppgifter om flexibilitetstjänster som upphandlas från en marknad, exempelvis via en aggregator (aggregator är en typ av energitjänsteföretag som lägger samman förbrukningen hos en grupp elanvändare för att sälja eller auktionera ut den på organiserade marknadsplatser). Totalt 8 olika värden ska rapporteras. Om elnätsföretaget inte upphandlar sådana tjänster ska 0 anges.

Anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal

Uppgifter om anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal ska redovisas enligt 4 kap. 8 § EIFS 2022:5.

Uppgifter om anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal om de inte redan ingår i redovisningen enligt 7 §.

1. Antal bilaterala avtal med förbrukare.
2. Antal avrop för bilaterala avtal med förbrukare under året.
3. Storlek på avtalade effekter med förbrukare [MW].
   a. Värdet på den lägsta avtalade effekten.
   b. Medelvärdet på de avtalade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avtalade effekten.
4. Storlek på avrop från avtal med förbrukare [MW].
   a. Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b. Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avropade effekten.
5. Antal bilaterala avtal med producenter.
6. Antal avrop för bilaterala avtal med producenter.
7. Storlek på avtalade effekter med producenter [MW].
   a. Värdet på den lägsta avtalade effekten.
   b. Medelvärdet på de avtalade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avtalade effekten.
8. Storlek på avrop från avtal med producenter [MW].
   a. Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b. Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c. Värdet på den högsta avropade effekten.

Om elnätsföretaget har ett avtal med tredje part så ska förbrukare eller producenter som ingår i det avtalet inte räknas som avtalsparter om inte nätföretaget har separata avtal med dessa.

Med bilaterala avtal menas sådana direkta avtal som elnätsföretaget ingår med en förbrukare eller producent utan att gå via marknaden. Om elnätsföretaget inte upphandlar sådana tjänster ska värdet 0 anges.

Elnätsföretag med områdeskoncession ska rapportera uppgifter för indikatorn total kapacitet av anslutet energilager listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) fjärde kapitel 9 §.

Uppgifter om total kapacitet av anslutna energilager inom redovisningsenheten [kW] ska redovisas enligt 4 kap. 9 § EIFS 2022:5.

• Energilager som är direkt anslutna till elnätet och inte ägs av elnätsföretaget.
• Övriga energilager som inte ägs av elnätsföretaget. Uppgifter om övriga energilager avser sådana som elnätsföretaget har kännedom om.

Energilager

Under första punkten redovisas alla energilager enligt definitionen i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 som är direkt anslutna till elnätet och som inte ägs av elnätsföretaget oavsett storlek på energilagret. Med direkt anslutet menas att energilagret har en egen anslutningspunkt till elnätet.

Om elnätsföretaget har kännedom om energilager inom sin koncession som inte är direkt anslutna till elnätet ska uppgiften anges vid rapportering enligt andra punkten.

Övriga energilager

Med övriga energilager avses exempelvis batterilager hos hushållskunder. Om det inte finns några energilager enligt första eller andra punkten ska värdet 0 anges.

De uppgifter som elnätsföretag med områdeskoncession ska rapporteras för indikatorn nättariffer listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) fjärde kapitel. Det är uppgifter om elnätsföretaget tillämpar någon typ av tidsdifferentierad nättariff.

Uppgifter om nätföretaget tillämpar någon typ av tidsdifferentierad nättariff ska redovisas enligt 4 kap. 10 § EIFS 2022:5.

• Om elnätsföretaget tillämpar någon typ av tidsdifferentierad nättariff ska andel kunder som har tidsdifferentierad nättariff anges. Kunder med en säkring om högst 63 A och övriga kunder ska redovisas separat.
• En redogörelse ska lämnas för vilka typer av tidsdifferentierade nättariffer som elnätsföretaget tillämpar. Av redogörelsen ska det framgå vilka komponenter som respektive tidsdifferentierad nättariff består av och hur de tillämpas.

Tidsdifferentierad nättariff

Begreppet tidsdifferentierad nättariff definieras i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5.

Vid rapportering enligt första punkten ska dels andel kunder med en säkring om högst 63 A som har en tidsdifferentierad nättariff anges, dels andel övriga kunder som ha en tidsdifferentierad nättariff. Dessa två värden rapporteras enligt första punkten.

Med kund avses här anslutningspunkt. Med andel kunder som har tidsdifferentierad nättariff avses andelen anslutningspunkter som faktiskt har tidsdifferentierade nättariffer, inte andelen anslutningspunkter som erbjuds avtal med tidsdifferentierade nättariffer. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet.

Exempel: ett elnätsföretag har 20 kunder varav 14 med en säkring om högst 63 A och 6 kunder med än säkring över 63 A enligt tabellen nedan. Då ska elnätsföretaget redovisa:

• Andel kunder med en säkring om högst 63 A med en tidsdifferentierad nättariff = 0,286 [(1+3) / (7+2+1+1+3)]
• Andel övriga kunder med en tidsdifferentierad nättariff = 0,667 [(2+2) / (2+2+2)]

Om elnätsföretaget inte tillämpar någon tidsdifferentierad nättariff anges värdet 0,000.

Om elnätsföretaget tillämpar tidsdifferentierade nättariffer ska en kort redogörelse för var och en av de tidsdifferentierade nättariffer som elnätsföretaget tillämpar anges under andra punkten.

Exempel: om ett elnätsföretag tillämpar en tidsdifferentierad tariff ska företaget redogöra för vilka komponenter tariffen består av (exempelvis en fast avgift, en avgift för energi och en effektavgift som varierar under året).

Redogörelsen ska även omfatta en förklaring av hur dessa avgifter tillämpas. (Exempelvis att den fasta avgiften och energiavgiften är lika stor under året men att effektavgiften varierar mellan hög- och låglasttid). I det här exemplet ska elnätsföretaget redovisa vilket tidsintervall som höglasttid omfattar, vilka avgörande faktorer som påverkar den debiterbara effektavgiften och om nättariffen tillämpas endast för vissa kundgrupper.

Elnätsföretag med regionledningar och transmissionsnätsföretag ska rapportera indikatorn automationsgrad av elnätets stationer listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) femte kapitel är uppgifter om:

• utrustning för mätning
• reläskydd
• automatisk spänningsreglering
• fjärrstyrning.
  

Utrustning för mätning

Följande uppgifter ska redovisas enligt 5 kap. 1 § EIFS 2022:5.

Andel transformatorstationer som har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning med minst timvärden av:

1. Inkommande och/eller utgående ström.
2. Transformerad ström.
3. Inkommande och/eller utgående spänning.
4. Transformerad spänning.
   
5. Skydd med aktiv och reaktiv (PQ)-mätning och/eller längsdifferentialskydd.

Rapportera andelen av det totala antalet transformatorstationer som har en kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning av minst en av punkterna 1–5.

Med transformatorstation avses stationer (exempelvis fördelningsstationer, stamnätstationer) där transformering av spänning sker, oavsett spänningsnivå.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet.

En transformatorstation kan ha ett inkommande och flera utgående fack. Transformatorstationen ska inkluderas om den har mätning i ett eller flera fack. Med transformerad ström avses utgående ström och med transformerad spänning avses utgående spänning. Med ”inkommande och/eller utgående ström” avses endast inkommande ström. Tillägget ”eller utgående” står felaktigt med i 5 kap. 1 § första och tredje punkten och kommer tas bort vid nästa revidering av föreskriften.

Om elnätsföretagets stationer inte har kontinuerlig och centralt kommunicerad mätning med minst timvärden enligt varken 1 § första, andra, tredje, fjärde eller femte punkten ska värdet 0,000 anges.

Exempel: ett elnätsföretag har 5 transformatorstationer A – E enligt tabellen nedan. Av dessa 5 transformatorstationer är det endast 4 som har mätning enligt minst en av punkterna 1–5. Värdet som elnätsföretaget ska redovisa enligt detta exempel är 0,800 (4/5=0,8).

Reläskydd

Följande uppgifter ska redovisas enligt 5 kap. 2 § EIFS 2022:5.

1. Antal reläskydd varifrån störningsinformation kan hämtas genom fjärravläsning.
2. Andel reläskydd varifrån störningsinformation kan hämtas genom fjärravläsning.

Två värden ska rapporteras varav det ena i antal och det andra som en andel. Detta eftersom nät är olika stora och dessa två värden tillsammans ger en bra bild av de efterfrågade reläskydden. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet.

Automatisk spänningsreglering

Följande uppgifter ska redovisas enlig 5 kap. 3 § EIFS 2022:5.

1. Andel transformatorstationer med automatiserad spänningsreglering.
2. Andel transformatorstationer med spänningsreglerutrustning manövrerbara från driftcentralen.

Om en transformatorstation endast kan spänningsregleras enligt antingen första punkten eller andra punkten ska denna enbart redovisas under motsvarande punkt. Om en transformatorstation uppfyller både första och andra punkten ska denna ingå i redovisningen under både första och andra punkten.

En transformatorstation kan bestå av en eller flera transformatorer. Om en transformatorstation har flera transformatorer ska den rapporteras som en transformatorstation.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Om elnätsföretaget inte har transformatorstationer som uppfyller varken 3 § första punkten eller 3 § andra punkten ska värdet 0,000 anges.

Fjärrstyrning

Följande uppgifter ska redovisas enligt 5 kap. 4 § EIFS 2022:5.

Andel stationer med kopplingsutrustning manövrerbara från driftcentralen.

Exempel på elnätets stationer är fördelningsstationer, kopplingsstationer eller annan typ av station för vilka uppgifter efterfrågas.

Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet. Denna paragraf gäller för ”stationer” och inte endast för transformatorstationer.

Om elnätsföretagets stationer inte uppfyller vad som anges i 4 § ska värdet 0,000 anges.

Om en station har någon form av kopplingsutrusning (exempelvis frånskiljare eller brytare) som är manövrerbar från driftcentralen (DC) ska stationen inkluderas i redovisningen. Stationen ska endast inkluderas en gång även om den har flera komponenter som är manövrerbara från DC.

De uppgifter som ska rapporteras för indikatorn användning av flexibilitetstjänster listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) femte kapitel.

Följande uppgifter flexibilitetstjänster via marknad ska redovisas.

1. Antal avrop för uppreglering från en marknad.
2. Storlek på avropade effekter för uppreglering från en marknad [MW].
   a) Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b) Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avropade effekten.
3. Antal avrop för nedreglering från en marknad.
4. Storlek på avropade effekter för nedreglering från en marknad [MW].
   a) Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b) Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avropade effekten.

Rapportera uppgifter om flexibilitetstjänster som upphandlas från en marknad, exempelvis via en aggregator. Totalt åtta olika värden ska rapporteras. Om elnätsföretaget inte upphandlar sådana tjänster ska 0 anges.

Anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal

Uppgifter om anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal redovisas enligt 5 kap. 6 § EIFS 2022:5.

Följande uppgifter om anskaffade flexibilitetstjänster via bilaterala avtal om de inte redan ingår i redovisningen enligt 5 § ska redovisas.

1. Antal bilaterala avtal med förbrukare.
2. Antal avrop för bilaterala avtal med förbrukare under året.
3. Storlek på avtalade effekter med förbrukare [MW].
   a) Värdet på den lägsta avtalade effekten.
   b) Medelvärdet på de avtalade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avtalade effekten.
4. Storlek på avrop från avtal med förbrukare [MW].
   a) Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b) Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avropade effekten.
5. Antal bilaterala avtal med producenter.
6. Antal avrop för bilaterala avtal med producenter.
7. Storlek på avtalade effekter med producenter [MW].
   a) Värdet på den lägsta avtalade effekten.
   b) Medelvärdet på de avtalade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avtalade effekten.
8. Storlek på avrop från avtal med producenter [MW].
   a) Värdet på den lägsta avropade effekten.
   b) Medelvärdet på de avropade effekterna.
   c) Värdet på den högsta avropade effekten.

Om elnätsföretaget har ett avtal med tredje part så ska förbrukare eller producenter som ingår i det avtalet inte räknas som avtalsparter om inte nätföretaget har separata avtal med dessa.

Med bilaterala avtal menas sådana direkta avtal som elnätsföretaget ingår med en förbrukare eller producent utan att gå via marknaden. Om elnätsföretaget inte upphandlar sådana tjänster ska värdet 0 anges.

De uppgifter som ska rapporteras för indikatorn total kapacitet av anslutet energilager listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) femte kapitel.

Följande uppgifter om total kapacitet av anslutna energilager inom redovisningsenheten enligt 5 kap. 7 § EIFS 2022:5 ska redovisas.

Uppgifter om total kapacitet av anslutna energilager inom redovisningsenheten [kW].

1. Som är direkt anslutet till elnätet och inte ägs av elnätsföretaget.
2. Övriga energilager som inte ägs av elnätsföretaget.

Uppgifter om övriga energilager avser sådana som nätföretaget har kännedom om.

Under första punkten redovisas alla energilager enligt definitionen i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5 som är direkt anslutna till elnätet och som inte ägs av elnätsföretaget oavsett storlek på energilagret. Med direkt anslutet menas att energilagret har en egen anslutningspunkt till elnätet.

Om elnätsföretaget har kännedom om energilager inom sin koncession som inte är direkt anslutna till elnätet ska uppgiften anges enligt andra punkten. Med övriga energilager enligt andra punkten avses exempelvis batterilager hos hushållskunder.

Om det inte finns några uppgifter enligt första eller andra punkten anges värdet 0.

De uppgifter som ska rapporteras för indikatorn användning av dynamisk belastningsbarhet listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) femte kapitel.

Följande uppgister ska om ledningssträckor med automatiserad dynamisk belastningsbarhet redovisas enligt 5 kap. 8–9 §§ EIFS 2022:5 ska redovisas.

• 8 § Uppgifter om antal ledningssträckor med automatiserad dynamisk belastningsbarhet.
• 9 § Uppgifter om aggregerad längd på ledningssträckor med automatiserad dynamisk belastningsbarhet [km].

Eftersom ledningar kan vara olika långa är det viktigt att redovisa både antal och aggregerad (total) längd på ledningar som har en automatiserad dynamisk belastningsbarhet.

Om elnätsföretaget inte har ledningar med automatiserad dynamisk belastningsbarhet ska värdet 0 anges.

De uppgifter som ska rapporteras för indikatorn nättariffer listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) femte kapitel.

Om elnätsföretaget tillämpar någon typ av tidsdifferentierad nättariff redovisas det enligt 5 kap 10 § EIFS 2022:5.

1. Om elnätsföretaget tillämpar någon typ av tidsdifferentierad nättariff ska andel kunder som har tidsdifferentierad nättariff anges.
2. En redogörelse ska lämnas för vilka typer av tidsdifferentierade nättariffer som nätföretaget tillämpar. Av redogörelsen ska det framgå vilka komponenter som respektive tidsdifferentierad nättariff består av och hur de tillämpas.

Begreppet tidsdifferentierad nättariff definieras i 2 kap. 1 § EIFS 2022:5.
Vid rapportering enligt första punkten ska andel kunder som har en tidsdifferentierad nättariff anges. Vid rapportering enligt andra punkten ska elnätsföretaget redogöra för alla typer av tidsdifferentierad nättariff som nätföretaget tillämpar. Värden som avser andelar ska rapporteras som ett tal mellan 0 och 1, med tre (3) decimalers noggrannhet.

Om elnätsföretaget inte tillämpar någon tidsdifferentierad nättariff anges värdet 0,000. Ytterligare förklaring och exempel finns i stycket Uppgifter som elnätsföretag ska redovisa för områdeskoncession, avsnittet Indikator Nättariffer högre upp på denna sida.

De uppgifter som systemansvariga för överföringssystem ska rapporteras för indikatorn nättariffer listas i föreskriftens (EIFS 2022:5) sjätte kapitel. Det är uppgifter om:

• transformatorernas utjämning
• transformatorernas kapacitetsutnyttjande
  

De uppgifter som systemansvariga för överföringssystem ska rapporteras om transformatorernas utjämning redovisas enligt 6 kap 1 § EIFS 2022:5. Det är uppgifter om:

• medelvärdet för kvoterna mellan medeleffekten och maxeffekten för respektive transformator under ett kalenderår.
• standardavvikelsen för kvoterna mellan medeleffekten och maxeffekten för respektive transformator under ett kalenderår.

Värden ska rapporteras med tre (3) decimalers noggrannhet.

Exempel på hur första och andra punkten kan beräknas: ett elnätsföretag har 5 transformatorer A, B, C, D och E enligt tabellen nedan.

Elnätsföretaget ska ange 0,600 som medelvärdet för kvoterna mellan medeleffekten och maxeffekten för dessa transformatorer [medelvärdet av kvoterna (0,676; 0,400; 0,889; 0,600 och 0,444)].

Elnätsföretaget ska ange 0,195 som standardavvikelsen för kvoterna mellan medeleffekten och maxeffekten för dessa transformatorer [standardavvikelse för kvoterna (0,676; 0,400; 0,889; 0,600 och 0,444)].

De uppgifter som systemansvariga för överföringssystem ska redovisa om transformatorernas kapacitetsutnyttjande redovisas enligt 6 kap 2 § EIFS 2022:5.

2 § Uppgifter om transformatorernas kapacitetsutnyttjande.

• medelvärdet för kvoterna mellan maxeffekten och installerad kapacitet för respektive transformator under ett kalenderår.
• standardavvikelsen för kvoterna mellan maxeffekten och installerad kapacitet för respektive transformator under ett kalenderår.

Exempel på hur värdena kan beräknas: elnätsföretaget har 5 transformatorer A, B, C, D och E med värden enligt tabellen nedan. Värden ska rapporteras med tre (3) decimalers noggrannhet.

Elnätsföretaget ska ange 0,900 som medelvärdet för kvoterna mellan maxeffekten och installerad kapacitet för dessa transformatorer [medelvärde av kvoterna (1,000; 0,714; 0,818; 0,833 och 1,000)].

Elnätsföretaget ska ange 0,163 som standardavvikelsen för kvoterna mellan maxeffekten och installerad kapacitet för dessa transformatorer [standardavvikelse för kvoterna (1,000; 0,714; 0,818; 0,833 och 1,000)].