Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2024-10-06 02:51:45

Tillståndsprocessen för kraftledning

Flera tillstånd behövs när kraftledningar ska byggas och många intressen ska vägas mot varandra. Här berättar vi mer om hur tillståndsprocessen går till när elnätet byggs ut.

Så här går processen till steg för steg

Illustration över de olika delarna i en tillståndsprocessen steg för steg visar följande steg i illustrationen. Steg 1 Nätutredning. Steg 2 Samråd. Steg 3 Miljökonsekvensbeskrivning Steg 4 Ansökan till Ei Steg 5 Ei skickar ut på remiss och konsulterar med samiska företrädare vid behov Steg 6 Beslut om nätkoncession och eventuell överklagan kan göras Steg 7 Elnätsföretaget får tillträde till mark och ansöker om andra relevanta tillstånd Steg 8 Detaljprojektering startar Steg 9 Byggnation av ny ledning startar.

Klicka på bilden för större format.

Vill du använda illustrationen laddar du ner ner bilden genom att högerklicka på den och väljer spara. Ange Ei som källa och datum när du laddade ner.

Utbyggnad av kraftledningar behövs både för samhällsutvecklingen och klimatomställningen

Med kraftledningar, eller bara ledningar, menar vi i det här sammanhanget elledningar med starkström (högspänningsledning) som kan byggas som luftledning, markkabel eller sjökabel.

När ökad efterfrågan på el uppstår och elnätsföretaget ser ett behov av utökad kapacitet i elnätet behöver elnätsföretaget oftast ansöka om tillstånd (koncession) hos Energimarknadsinspektionen (Ei) för att få bygga nya ledningar eller ändra befintliga ledningar.

Det finns två typer av koncessioner för elnät:

  • Nätkoncession för linje gäller för en enskild kraftledning med en bestämd sträckning och berör främst transmissionsnät och regionnät.
  • Nätkoncessioner för område finns i både lokal- och regionnätet. Om ett elnätsföretag har en nätkoncession för område får de bygga och driva elledningar inom det aktuella geografiska området utan att behöva söka tillstånd hos Ei för varje enskild ledning.

I lokalnätet innebär en nätkoncession för område att elnätsföretaget får bygga och driva elledningar upp till en viss spänningsnivå, och i regionnätet får de i stället göra det inom ett visst spänningsintervall.

Den som har nätkoncession för område i lokalnätet har i princip ensamrätt att bygga och använda ledningar upp till den aktuella spänningsnivån i det aktuella området. Samma ensamrätt har inte elnätsföretagen som har nätkoncession för område i regionnätet. Då kan även andra elnätsföretag bygga och driva ledningar inom samma spänningsintervall inom samma område, men då i stället med stöd av nätkoncession för linje.

I denna karta kan du se alla nätkoncessioner för område i Sverige Länk till annan webbplats.

En nätkoncession för linje ger tillstånd att bygga och driva en ledning med en bestämd spänning och sträckning. De flesta ansökningar om nätkoncession som kommer in till Ei avser nätkoncession för linje.

Det finns vissa ledningar som är undantagna från kravet på nätkoncession, dessa kallas för icke koncessionspliktiga nät. Mer om undantaget från kravet på nätkoncession (IKN)

Flera intressen ska vägas mot varandra

Innan Ei kan bevilja tillstånd till elnätsföretaget sker en lång process där flera intressen ska vägas mot varandra

Alla som kan bli berörda av kraftledningen ska få möjlighet att lämna synpunkter i tillståndsprocessen.

Steg 1 - Elnätsföretaget genomför en nätutredning (förstudie)

När elnätsföretaget har identifierat ett behov av en ny ledning påbörjar de en kartläggning för att hitta lämpliga sträckor. Ofta går det att utläsa mycket information redan från öppna data från myndigheter, länsstyrelser och kommuner för att se vilka motstående intressen som finns. Kartmaterial kan till exempel visa var det finns bostadshus, åkermark, skogsmark, skyddade områden och andra ledningar eller verksamheter med mera. Elnätsföretaget måste även titta på vilka rapporterade observationer av naturvårdsarter som finns i området.

Tillträde till mark

I samband med att elnätsföretaget undersöker potentiella ledningssträckor kan företaget behöva genomföra undersökningar på berörda fastigheter.

Undersökningarna syftar till att elnätsföretaget ska kunna precisera ledningens sträckning eller avgöra hur byggandet och driften av ledningen påverkar miljön.

Elnätsföretaget kontaktar de markägare som påverkas för att de ska komma överens om marktillträde. Det kallas även förundersökningsmedgivande. Om de inte kommer överens kan företaget ansöka om marktillträde hos Ei, som kan besluta att elnätsföretaget ska få tillträde till annans mark under en viss tid.

Steg 2 - Samråd med berörda kring den planerade ledningen

Elnätsföretaget ska också hålla samråd med berörda länsstyrelser, kommuner och enskilda sakägare (markägare och andra med rättigheter till marken). Beroende på vad det är för typ av ärende och vilken miljöpåverkan ledningen antas få, kan elnätsföretaget även behöva bjuda in vissa myndigheter, verksamheter och allmänheten.

Under samrådet har den som berörs av ledningen möjlighet att lämna sina synpunkter på de föreslagna sträckningarna. Samrådet bidrar också till att elnätsföretaget får värdefull information inför kommande ansökan om tillstånd (ansökan om nätkoncession för linje).

Samråd kan gå till på olika sätt

Det finns vissa krav på samråd som elnätsföretag ska förhålla sig till. Samtidigt är det upp till företaget att välja tillvägagångssätt. Hur samråden går till kan därför skilja sig åt mellan olika projekt och mellan olika elnätsföretag. Nedan beskriver vi hur det oftast går till.

I regel hålls först ett undersökningssamråd med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda av ledningen. Då avgör länsstyrelsen om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om ledningen antas medföra betydande miljöpåverkan måste elnätsföretaget även hålla ett samråd som kallas avgränsningssamråd. Det har en bredare samrådskrets med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda.

Under samrådet är det viktigt att motivera eventuella synpunkter noga. I detta skede kan elnätsföretaget fortfarande utreda nya alternativ. Ju längre processen har kommit desto svårare blir det för elnätsföretaget att ändra ledningssträcka.

Du kan läsa mer om elnätsföretagets roll och hur samråd kan gå till under rubriken nedan "Elnätsföretagets roll i samrådet".

Kraven på hur elnätsföretag ska genomföra samråd finns reglerat i miljöbalken. Hur samrådet går till kan variera beroende på vad det är för typ av ärende.

Om det inte finns risk för betydande miljöpåverkan räcker det att elnätsföretaget håller ett undersökningssamråd med en mindre krets.

Om länsstyrelsen vid undersökningssamråd fattar beslut att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, behöver elnätsföretaget inte hålla fler samråd.

Om länsstyrelsen däremot fattar ett beslut att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan genomför elnätsföretaget ett avgränsningssamråd.

Elnätsföretaget kan även själva välja att anta att en ledning medför betydande miljöpåverkan och gå direkt till att hålla avgränsningssamråd utan föregående undersökningssamråd.

Vid ett avgränsningssamråd är kretsen bredare. I det utskick som elnätsföretaget gör inför samrådet, ska det framgå vad för typ av samråd det är - alltså om det är ett undersökningssamråd, avgränsningssamråd eller ett kombinerat samråd som ska uppfylla kraven för båda dessa.

Inför avgränsningssamråd brukar elnätsföretaget också publicera handlingarna i ärendet på sin webbplats så att alla kan ta del av dem.

Under samrådet ska elnätsföretaget presentera sina förslag tillsammans med en redogörelse av vilka motstående intressen som finns för den planerade ledningen.

Efter samrådet samlar elnätsföretaget in alla yttranden och sammanställer dem. I den mån det är möjligt tar elnätsföretaget hänsyn till de synpunkter som framförs

Mer om vad elnätsföretaget måste förhålla sig till vid samråd

Markägare, sakägare och de som bor nära den utredda ledningssträckan kan bli inbjudna att lämna synpunkter under samrådet. Med sakägare menas exempelvis personer som arrenderar mark, äger ett servitut eller annan rättighet till marken.

Sådant som elnätsföretaget kan behöva få information om och ta hänsyn till är till exempel:

  • ledningens påverkan på landskapsbild, friluftsliv eller natur
  • ledningens påverkan på boendemiljön
  • oro för störningar under anläggning eller drift
  • ledningens påverkan på jordbruk, skogsbruk eller andra verksamheter
  • andra lokala värden som elnätsföretaget ännu inte har kännedom om.

Utöver markägaren måste elnätsföretaget även ha en dialog med dem som på andra sätt nyttjar marken (sakägare). Ofta kan det finnas olika sorters infrastruktur på samma område, som kraftledningen kan behöva korsa, exempelvis andra elledningar, vattenledningar, vägar eller järnvägar.

Sakägare bör tidigt undersöka om den verksamhet som elnätsföretaget vill genomföra kan påverka dem. Ofta kan elnätsföretaget göra justeringar för att ledningen ska vara framkomlig utan konsekvenser för annan verksamhet.

Det är viktigt att sakägare informerar om eventuella villkor eller instruktioner som elnätsföretaget behöver känna till för att kunna göra dessa justeringar.

Länsstyrelsen har ofta en tidig dialog med elnätsföretaget när en kraftledning ska dras fram.

Länsstyrelsen kan ge elnätsföretaget råd kring vilket ledningsstråk som är mest lämpligt utifrån olika värden i landskapet, såsom natur- och kulturvärden.

Länsstyrelsen beslutar oftast om projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte (om inte elnätsföretaget själva har valt att anta att verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan, se även “Elnätsföretagets roll i samråd”).

Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska elnätsföretaget göra en specifik miljöbedömning.

När elnätsföretaget planerar att bygga en lång ledning genom ett obrutet landskap innebär det ofta en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Då behöver företaget oftast ta fram underlag i form av arkeologisk utredning, naturvärdesinventering, fågelinventering och artskyddsutredning. Detta underlag behövs för att Ei ska kunna fatta ett beslut om nätkoncession när ansökan senare prövas.

Det är reglerat i miljöbalken att länsstyrelsen ska bistå företag i dessa bedömningar. Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Om elnätsföretaget begär det, ska länsstyrelsen bedöma vilka undersökningar som behövs och även redovisa detta för elnätsföretaget.

Kommunen har precis som länsstyrelsen en viktig uppgift att tidigt informera elnätsföretag om lokala förutsättningar. Den informationen hjälper elnätsföretaget att välja en sträcka som är lämplig.

Några exempel på frågor som en kommun kan fundera på i samband med samråd är:

  • Påverkas någon kommunal (eller annan) verksamhet? Finns skolor eller förskolor i närheten av den tilltänkta ledningen?
  • Är ledningen förenlig med detaljplaner, områdesbestämmelser, översiktsplan och kommande utveckling?
  • Finns det kännedom om lokala värden i landskapet, till exempel för kultur, friluftsliv eller natur och djur, som elnätsföretaget behöver känna till?
  • Finns det några risker med den planerade verksamheten?

Boverket har en vägledning om elnät i detaljplanering Länk till annan webbplats.

Ofta behöver elnätsföretaget bjuda in myndigheter till samrådet för att få vetskap om olika samhällsintressen som projektet kan behöva förhålla sig till.
Det är till exempel vanligt att Försvarsmakten, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning (SGU) deltar.

Om projektet kan påverka vägar eller järnvägar kontaktar elnätsföretaget Trafikverket.

De myndigheter som blir tillfrågade att yttra sig i samråd har till uppgift att göra en bedömning inom sitt respektive expertområde.

Elnätsföretaget behöver få information om det kan finnas några omständigheter som gör ledningssträckan olämplig, eller om några villkor behöver ställas.

Det är också vanligt att elnätsföretaget bjuder in organisationer eller föreningar till samråd. De kan exempelvis ge elnätsföretaget värdefull kunskap om den hänsyn som företaget behöver ta till olika intressen.

Steg 3 - Elnätsföretaget tar fram en miljökonsekvensbeskrivning

När elnätsföretaget har genomfört samråd och vet vilka konsekvenser den planerade ledningen väntas få, är det dags att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan måste elnätsföretaget ta fram en miljökonsekvensbeskrivning enligt de krav som ställs vid en specifik miljöbedömning enligt miljöbalken. Naturvårdsverket har en vägledning kring specifik miljöbedömning Länk till annan webbplats.

Om verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver elnätsföretaget ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning som inte är lika omfattande.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera och beskriva alla direkta och indirekta effekter som ledningen kan ha på människor, naturmiljö, klimat, landskap, kulturmiljö, hushållningen med mark och vatten samt den fysiska miljön i övrigt.

Mer om vad elnätsföretaget måste förhålla sig till när det gäller miljökonsekvensbeskrivning

Steg 4 - Elnätsföretaget skickar in ansökan till Ei

När elnätsföretaget tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning tillsammans med resterande uppgifter som Ei behöver, skickar de in sin ansökan. Vanligtvis via vår e-tjänst för koncessionsansökningar.

En ansökan ska bland annat innehålla detaljerad information om syftet med ledningen, dess miljöpåverkan, tekniskt utförande och ledningens sträckning.

Mer om hur Ei handlägger ansökan om nätkoncession för linje

Steg 5 - Ei granskar ansökan och begär in kompletteringar om det behövs

Ei granskar ansökan för att se om elnätsföretaget behöver komplettera med någon ytterligare information. Det kan till exempel saknas bilagor, tekniska uppgifter eller finnas otydligheter i miljökonsekvensbeskrivningen.
Dessa kompletteringar kan vara olika omfattande, vilket gör att detta steg i processen kan ta olika lång tid.

Ei:s vägledning till elnätsföretagen om vad ansökan om nätkoncession för linje ska innehålla

Konsultation med samiska företrädare

Om en ansökan berör rennäringsintressen, skickar Ei en förfrågan om konsultation till samiska företrädare. Samiska företrädare som anser att ett ärende kan få särskild betydelse för dem, kan också på eget initiativ begära konsultation i ett ärende som kommit in till Ei.

Även om Ei skickar ut förfrågan i ett tidigt skede av handläggningen kan konsultationen ske även under eller efter remissen, beroende på när svar från samiska företrädare kommer in.

Mer om konsultation med det samiska folket

Steg 6 - När ansökan är komplett skickar Ei ut den på remiss till berörda som kan lämna synpunkter

När Ei bedömer att ansökan formellt är komplett skickar vi den på remiss.
Det innebär att vi skickar ut ansökan till bland annat kommuner, länsstyrelser och samtliga berörda myndigheter och sakägare som då kan lämna in sina synpunkter på ansökan. Dessa synpunkter är viktiga i vår granskning. Elnätsföretaget får sedan möjlighet att bemöta de synpunkter som eventuellt kommit in.

Vi publicerar alla pågående tillståndsärenden och tillhörande handlingar på vår webbplats.

Ei:s pågående tillståndsärenden - koncessioner

Vilka roller har de olika parterna i remissen?

Samtliga parter som berörs av en ansökan får chans att yttra sig under remissen. Ei kan i vissa fall skicka med frågeställningar i remissbrevet. De synpunkter som kommer in i samband med remissen vägs sedan in i prövningen.

Det är viktigt att titta på samtliga handlingar, även om det kan vara ett stort material att gå igenom. Ofta har justeringar skett sedan samrådet som kan vara viktiga att ta hänsyn till. Det är därför angeläget att läsa underlaget på nytt. Ibland framgår också viktiga uppgifter i de kompletteringar som elnätsföretaget har skickat in till Ei.

Samtliga markägare längs ledningssträckan får ett remissbrev med information om att det går att lämna synpunkter. Vilka som får brevet beror på vilka uppgifter som elnätsföretaget har lämnat in samt vilka bedömningar Ei har gjort kring vilka som kan bli berörda.

Det är viktigt att den som har invändningar yttrar sig i remissen även om man redan har yttrat sig på samma sätt i ett samråd. Ei får då vetskap om att dessa motsättningar fortfarande kvarstår och väger in detta i prövningen.

Elnätsföretaget får en begäran om att bemöta de synpunkter som kommer in till Ei vid remiss. Om de som yttrar sig skulle påtala något eller ställa en fråga som elnätsföretaget ännu inte har besvarat i ansökan, kan Ei begära att elnätsföretaget ska komplettera ansökan efter remissen.

Det Ei prövar är om ledningen uppfyller kraven i miljöbalken och ellagen. Det innebär bland annat att den ska ha den utformning som är mest lämpad med hänsyn till omgivningen.

Ei prövar däremot inte frågor om ersättning. De prövas av Lantmäteriet efter att elnätsföretaget har beviljats tillstånd (se information om steg 8).

Länsstyrelsens roll i remissen är att granska det underlag som elnätsföretaget har tagit fram.

Först behöver länsstyrelsen avgöra om miljökonsekvensbeskrivningen, eventuella inventeringar eller utredningar uppfyller kraven. Om länsstyrelsen anser att underlaget är tillräckligt är nästa steg att bedöma om ledningen är lämplig utifrån detta underlag.

Ei vill särskilt ha in länsstyrelsens bedömningar angående påverkan på kulturmiljö, friluftsliv, naturvärden och artskydd. Om det finns några skyddade områden eller arter har länsstyrelsen en viktig roll att ta ställning till hur ledningen riskerar att påverka dessa värden. Länsstyrelsen kan i detta skede tydliggöra i sitt yttrande om det kommer att behövas särskilda dispenser eller tillstånd utöver nätkoncessionen.

Det är länsstyrelsen som beviljar dispenser enligt kulturmiljölagen, biotopskydd, artskydd och vissa områdesskydd.

Länsstyrelsen avgör också om en åtgärd kan kräva en anmälan om vattenverksamhet. Det kan vara aktuellt vid schaktning i eller i närheten av vattenmiljöer. Större ingrepp i vattenmiljöer kan däremot kräva tillstånd vilket söks hos mark- och miljödomstolen.

Kommunens roll i remissen är att granska det underlag som elnätsföretaget har tagit fram och bedöma vilken påverkan detta kommer att ha för kommunen.

Ei vill särskilt ha in kommunens bedömning av om ledningen är förenlig med gällande detaljplaner och områdesbestämmelser. Det kan även vara relevant att ta upp om projektet strider mot andra kommunala planer eller program.

Kommunen är obligatorisk remissinstans vilket innebär en skyldighet att svara. Att kommunen är en så viktig part i processen beror på att kommunen oftast har den bästa lokalkännedomen om den valda sträckan.

Kommunen behöver väga in många olika intressen: hur ledningen kan påverka såväl omgivningen som stadsplanering och verksamheter.

Kommunen har ibland särskilt ansvar för kommunala naturreservat och vattenskyddsområden. Kommunen kan i detta skede tydliggöra i sitt yttrande om det kommer att behövas särskilda dispenser eller tillstånd utöver nätkoncessionen.

Det händer också att kommunen äger fastigheter eller vägar som berörs av ledningen. Därför kan kommunen behöva yttra sig även i egenskap av markägare och sakägare.

Oftast deltar färre myndigheter och organisationer vid remiss än vid samråd eftersom projektets utformning och sträcka har avgränsats.

Ei skickar alltid ut ansökningar om nätkoncession till några obligatoriska remissinstanser:

  • Försvarsmakten
  • Elsäkerhetsverket
  • Försvarets radioanstalt.

Andra myndigheter som ofta får remissen är:

  • Naturvårdsverket
  • Skogsstyrelsen
  • Sveriges geologiska undersökning (SGU)
  • Trafikverket
  • Sjöfartsverket.

Ei skickar även ansökan på remiss till företag vars verksamheter kan påverkas av ledningen. Om ledningsstolpar når över en viss höjd kan närliggande flygplatser behöva få remissen.

Ansökan remitteras också alltid till det elnätsföretag som har områdeskoncession (om det är ett annat företag än det sökande).

För de tillfrågade är det ett tillfälle att informera såväl elnätsföretaget som Ei om det finns särskilda faktorer att ta hänsyn till.

Steg 7 - Ei prövar ansökan juridiskt enligt ellagen och miljöbalken

Ei går igenom alla yttranden som kommer in i remissen och skickar dem sedan till elnätsföretaget för bemötande. Ibland kan nya frågeställningar komma upp efter remissen vilket innebär att elnätsföretaget kan behöva komplettera ansökan. När elnätsföretaget har svarat på eventuella synpunkter som kommit in kan Ei påbörja ett beslut.

Ei prövar ansökan juridiskt enligt ellagen och miljöbalken. En handläggare skriver ett beslutsförslag som sedan kvalitetssäkras av en beslutsfattare innan Ei fattar beslutet.

Ei:s beslut kan sedan överklagas inom 3 veckor, i det flesta fall görs det till mark- och miljödomstolen.

Mer om överklaga Ei:s beslut

Steg 8 – Elnätsföretaget planerar byggnation av ledningen

Om ingen överklagar beslutet vinner det laga kraft efter 3 veckor från det att samtliga parter tagit del av det.

Utöver tillstånd för att bygga och driva ledningen behöver elnätsföretaget också få åtkomst till den mark som ledningen kommer att ta i anspråk. I första hand löser elnätsföretaget marktillträdet genom skriftliga överenskommelser med berörda fastighetsägare som kompenseras med en engångsersättning för upplåtelsen.
Det kallas markupplåtelseavtal. Dessa avtal anger vilket utrymme inom fastigheten som upplåts och villkoren för ersättning som ska betalas ut, samt vad ledningsägare och fastighetsägare får göra inom det överenskomna området.

Om elnätsföretaget inte kan komma överens med fastighetsägare om marktillträde kan de ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Vid en ansökan om ledningsrätt prövar Lantmäteriet ansökan och beslutar om vilka villkor och vilken ersättning som ska gälla för ledningsrätten utifrån bestämmelserna i ledningsrättslagen.

Mer om markåtkomst på Vattenfalls webbplats Länk till annan webbplats.


Det kan också behövas ytterligare dispensprövningar eller tillstånd hos berörd kommun och länsstyrelse, till exempel tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter eller tillstånd att påverka skyddade områden, så som naturreservat och Natura 2000-områden.

Oftast är det först under denna fas som elnätsföretaget kan ta reda på den exakta ledningssträckan inklusive placeringen av eventuella stolpar.

Ledningen byggs

När elnätsföretaget har inhämtat alla tillstånd, upphandlat entreprenör och genomfört detaljprojektering, är det dags att bygga ledningen. Ofta brukar elnätsföretagen informera de fastighetsägare som berörs, till exempel genom ett informationsmöte.

Det vanligaste är att ledningen byggs som luftledning. Om ledningen går genom skog måste en ledningsgata avverkas. Elnätsföretaget brukar även behöva anlägga byggvägar för att ta sig fram till stolpplatserna.

Att bygga en ledning tar ungefär två till tre år, men tiden kan självklart variera beroende på förutsättningarna för den enskilda ledningen.

Vilka roller har de olika parterna efter Ei:s beslut?

Innan elnätsföretaget kan bygga ledningen behövs tillgång till marken. Det är i ledningsrättslagen som rätten att dra en elförbindelse över någon annans mark regleras. Lantmäteriet beslutar om ledningsrätt.

En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. I första hand ska elnätsföretag och fastighetsägare komma överens om villkoren för upplåtelsen. Om det saknas överenskommelse kan Lantermäteriet besluta om ledningsrätt. Då krävs bland annat att fördelarna av ledningsrättsupplåtelsen ska vara större än de olägenheter som den medför. Dessutom ska ledningsrätten upplåtas i den sträckning som vållar minst skada.

Mer om ledningsrätt hos Lantmäteriet Länk till annan webbplats.

Fastighetsägaren har rätt till ekonomisk kompensation. Är parterna inte överens om ersättningsbeloppets storlek kan Lantmäteriet även hjälpa till att värdera intrånget och besluta om ersättningen.

Läs även Svenska Kraftnäts sammanfattning Ersättning till berörda fastighetsägare Länk till annan webbplats.

Vid detaljprojektering tittar elnätsföretaget i fält på var eventuella stolpar ska stå. Ofta kan stolpar anpassas för att undvika till exempel fornlämningar eller skyddsvärda träd. Länsstyrelsen kan bevilja dispens för intrång i skyddad natur eller från bestämmelserna om artskydd.

Det är också berörda länsstyrelser som beslutar om tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Ibland uppstår situationer vid själva byggandet av ledningen som elnätsföretaget inte förutsett. Det kan vara observation av en skyddad art som hittills inte varit känd vid platsen, eller fynd av en kulturmiljölämning. Då ska elnätsföretaget kontakta länsstyrelsen för ett samråd.

Elnätsföretaget kan behöva ha fortsatt kontakt med berörda kommuner även i genomförandeskedet. Det är till exempel vanligt att kommunen äger mark. Detta innebär bland annat att man är motpart till elnätsföretaget i frågor om markåtkomst.

Det är också vanligt att det är kommunen som beslutar om vissa tillstånd, till exempel tillstånd att genomföra åtgärder inom vattenskyddsområde. Det kan också krävas vissa tillfälliga dispenser under byggnationen av ledningen, till exempel för upplåtelse av allmän plats och transporter.

Det är också vanligt att det dyker upp samhällsbyggnadsfrågor kopplat till elnätsutbyggnaden. Det kan krävas bygglovshantering i vissa fall, till exempel för ställverk och transformatorstationer.

I samband med att en ledning byggs kan det också finnas risk för miljöfarliga utsläpp. Ibland innebär nybyggnation av en ledning att en gammal ledning ska rivas. Då behöver elnätsföretaget ha en dialog med kommunen för hantering av avfall.

Elnätsföretaget kan beroende på lokala förutsättningar behöva ordna fler tillstånd och avtal innan ledningen kan byggas. Det kan bli aktuellt med ersättningsfrågor eller att ordna flytt av andra ledningar.

Det händer ibland att ledningar behöver korsa allmän väg eller järnväg, vilket kräver tillstånd från Trafikverket.

Frågor och svar

Ta gärna del av våra frågor och svar om koncessioner

Hör av dig om du uppmärksammar några problem eller har förbättringsförslag gällande vår information om koncessioner. Du kan mejla, ringa eller använda vårt kontaktformulär längst ner på sidan.

Ei är en myndighet och därför gäller offentlighetsprincipen
Fyll enbart i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, och undvik helst känsliga uppgifter.

Kontakta oss

Vid frågor
Tillstånd
Vi svarar på frågor om koncessioner och nätutveckling

016-16 27 00

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL