Ei:s rapport innehåller flera förslag som tillsammans ska göra regleringen av elnätsföretagens intäkter tydligare och bättre.

Tidigare har metoderna för att beräkna elnätsföretagens avkastning på sitt kapital inte framgått tydligt av lagstiftningen. Detta har lett till osäkerhet, långa rättsprocesser och en möjlighet till för höga intäkter för elnätsföretagen.

– Förslagen kommer att säkerställa att kundernas avgifter blir mer rimliga än idag och att elnätsföretagen också får en rimlig avkastning. Förslagen kommer också att minska antalet rättsprocesser, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei).

I rapporten lämnar Ei ett stort antal förslag. Framförallt föreslår Ei att metoden för att beräkna elnätsföretagens avkastning ska regleras och att nya avskrivningstider ska gälla för elnätsanläggningar. Ei föreslår även ändringar i ellagen som syftar till att skapa en tydligare och enklare lagstiftning. I rapporten finns också en beskrivning av planerade och genomförda investeringar i elnäten och hur de relaterar till de prisökningar som skett de senaste åren.

Reglering av elnätsföretagens avkastning

Ei föreslår en mer detaljerad lagstiftning om hur en rimlig avkastning ska beräknas. Den lagstiftning som gäller idag är otydlig och har lett till omfattande rättsprocesser. Ei anser att utfallet i processerna inte lett till ett rimligt resultat. Den avkastning som förvaltningsrätten fastställde var 28 procent högre än den som Ei beslutade om för perioden 2016–2019.

Ei anser också att avkastningen ska spegla aktuella förhållanden på kapitalmarknaderna justerat till den risknivå som svenska elnätsföretag har.

– Tidigare byggde beräkningarna på prognoser. Det förslag vi nu lämnar innebär att avkastningen i stället ska bygga på verkligt utfall för tillsynsperioden. Det skulle, med dagens marknadsförutsättningar, innebära att elnätsföretagens tillåtna avkastning för 2016 och 2017 skulle bli cirka 2,0 respektive 2,5 procent. Det kan jämföras med de 5,85 procent som förvaltningsrätten fastställde, säger Anne Vadasz Nilsson.

Ei:s förslag går ut på att den så kallade WACC-metoden även i fortsättningen ska användas för att beräkna en rimlig avkastning. Ei förslår också att de flesta av de ingående parametrarna ska regleras i detalj i en förordning.

Differentierade avskrivningstider

I regleringen av elnätsföretagen används avskrivningstider för att fördela kapitalkostnader över tid. Ei föreslår en uppdelning av avskrivningstiderna mellan traditionella anläggningar och ny smart teknik. Traditionella anläggningar får längre avskrivningstid och ny teknik får kortare avskrivningstid. Förslaget innebär totalt sett att elnätsanläggningar kommer att utnyttjas under en längre tid. Ei föreslår också att den schablonregel, för att bestämma åldern på elnätsanläggningar med okänd ålder (38-årsregeln), som nu finns i regelverket tas bort.

Elnätsföretagens investeringar

I uppdraget har Ei också granskat elnätsföretagens investeringar. Granskningen visar att de investeringar som elnätsföretagen planerar att genomföra under perioden 2016–2019 ligger något högre än föregående period. De faktiskt genomförda investeringarna under 2016 och den enkätundersökning som Ei genomfört visar däremot att elnätsföretagen sannolikt inte kommer att nå den planerade investeringsnivån.

De planerade investeringarna motsvarar prishöjningar på cirka 1 procent per år. Detta kan jämföras med de höjningar på 6-8 procent per år som flera elnätföretag gjort. Kostnaderna för planerade investeringar kan därför bara till en begränsad del förklara de prisökningar som har gjorts.

Ändringar i ellagen för en enklare och tydligare lagstiftning

Ei föreslår flera ändringar i ellagen som syftar till att skapa tydligare och enklare regler. Förslagen innebär bland annat mer begränsade möjligheter för företagen att ansökan om ändrad intäktsram och ändrade regler för hur länge företagen får överföra outnyttjat intäktsutrymme från tidigare perioder. Ei föreslår också strängare regler för de företag som tar ut för höga intäkter.

Vad händer nu?

I och med att Ei överlämnar sin rapport med förslag till regeringen är det nuvarande regeringsuppdraget avslutat. Nu kommer regeringen inhämta synpunkter på förslaget. Om förslaget därefter antas av regeringen kan den nya regleringen börja gälla för tillsynsperioden 2020–2023.

Ei föreslår tydligare reglering av elnätsföretagens avkastning

by , http://www.ei.se, 2017-10-24 09:28:07

I december 2016 fick Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag av regeringen att utveckla den nuvarande elnätsregleringen. Idag, den 24 oktober, presenterar Ei förslagen på en pressträff som hålls av samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan.

Ei:s rapport innehåller flera förslag som tillsammans ska göra regleringen av elnätsföretagens intäkter tydligare och bättre.

Tidigare har metoderna för att beräkna elnätsföretagens avkastning på sitt kapital inte framgått tydligt av lagstiftningen. Detta har lett till osäkerhet, långa rättsprocesser och en möjlighet till för höga intäkter för elnätsföretagen.

– Förslagen kommer att säkerställa att kundernas avgifter blir mer rimliga än idag och att elnätsföretagen också får en rimlig avkastning. Förslagen kommer också att minska antalet rättsprocesser, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei).

I rapporten lämnar Ei ett stort antal förslag. Framförallt föreslår Ei att metoden för att beräkna elnätsföretagens avkastning ska regleras och att nya avskrivningstider ska gälla för elnätsanläggningar. Ei föreslår även ändringar i ellagen som syftar till att skapa en tydligare och enklare lagstiftning. I rapporten finns också en beskrivning av planerade och genomförda investeringar i elnäten och hur de relaterar till de prisökningar som skett de senaste åren.

Reglering av elnätsföretagens avkastning

Ei föreslår en mer detaljerad lagstiftning om hur en rimlig avkastning ska beräknas. Den lagstiftning som gäller idag är otydlig och har lett till omfattande rättsprocesser. Ei anser att utfallet i processerna inte lett till ett rimligt resultat. Den avkastning som förvaltningsrätten fastställde var 28 procent högre än den som Ei beslutade om för perioden 2016–2019.

Ei anser också att avkastningen ska spegla aktuella förhållanden på kapitalmarknaderna justerat till den risknivå som svenska elnätsföretag har.

– Tidigare byggde beräkningarna på prognoser. Det förslag vi nu lämnar innebär att avkastningen i stället ska bygga på verkligt utfall för tillsynsperioden. Det skulle, med dagens marknadsförutsättningar, innebära att elnätsföretagens tillåtna avkastning för 2016 och 2017 skulle bli cirka 2,0 respektive 2,5 procent. Det kan jämföras med de 5,85 procent som förvaltningsrätten fastställde, säger Anne Vadasz Nilsson.

Ei:s förslag går ut på att den så kallade WACC-metoden även i fortsättningen ska användas för att beräkna en rimlig avkastning. Ei förslår också att de flesta av de ingående parametrarna ska regleras i detalj i en förordning.

Differentierade avskrivningstider

I regleringen av elnätsföretagen används avskrivningstider för att fördela kapitalkostnader över tid. Ei föreslår en uppdelning av avskrivningstiderna mellan traditionella anläggningar och ny smart teknik. Traditionella anläggningar får längre avskrivningstid och ny teknik får kortare avskrivningstid. Förslaget innebär totalt sett att elnätsanläggningar kommer att utnyttjas under en längre tid. Ei föreslår också att den schablonregel, för att bestämma åldern på elnätsanläggningar med okänd ålder (38-årsregeln), som nu finns i regelverket tas bort.

Elnätsföretagens investeringar

I uppdraget har Ei också granskat elnätsföretagens investeringar. Granskningen visar att de investeringar som elnätsföretagen planerar att genomföra under perioden 2016–2019 ligger något högre än föregående period. De faktiskt genomförda investeringarna under 2016 och den enkätundersökning som Ei genomfört visar däremot att elnätsföretagen sannolikt inte kommer att nå den planerade investeringsnivån.

De planerade investeringarna motsvarar prishöjningar på cirka 1 procent per år. Detta kan jämföras med de höjningar på 6-8 procent per år som flera elnätföretag gjort. Kostnaderna för planerade investeringar kan därför bara till en begränsad del förklara de prisökningar som har gjorts.

Ändringar i ellagen för en enklare och tydligare lagstiftning

Ei föreslår flera ändringar i ellagen som syftar till att skapa tydligare och enklare regler. Förslagen innebär bland annat mer begränsade möjligheter för företagen att ansökan om ändrad intäktsram och ändrade regler för hur länge företagen får överföra outnyttjat intäktsutrymme från tidigare perioder. Ei föreslår också strängare regler för de företag som tar ut för höga intäkter.

Vad händer nu?

I och med att Ei överlämnar sin rapport med förslag till regeringen är det nuvarande regeringsuppdraget avslutat. Nu kommer regeringen inhämta synpunkter på förslaget. Om förslaget därefter antas av regeringen kan den nya regleringen börja gälla för tillsynsperioden 2020–2023.

Copyright 2017 Ei.se. All rights reserved. This material may not be published, broadcast, rewritten or redistributed.